SLU-nyhet

Hur mår fjordarna innanför Tjörn och Orust?

Publicerad: 16 januari 2024
Fraktfartyg passerar kala klippor

Syrefria bottnar, igenväxta grunda vikar och höga koncentrationer av miljögifter. Havsmiljön i fjordarna innanför Tjörn och Orust i Bohuslän är kraftigt påverkad av människan. En ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, belyser ekosystemet och de mänskliga belastningarna i det här området som kallas 8+fjordar.

Med sina djupa fjordar, höga klippor, holmar och skär är området på insidan av Tjörn och Orust karakteristiskt för det klassiska Bohuslän. Men de flesta som känner till de åtta fjordar har noterat hur miljön har förändrats. Förr försörjde fjordarna bohusläningarna i det kustnära fisket. Nu har fisket på de allra flesta arterna kollapsat och området nyttjas mest till sportfiske, segling och rekreation. Även om fisket har förbjudits i stora delar av Havstensfjorden har fisken inte återvänt.

Längs fjordarna bor det drygt 100 000 människor och här finns också en del tung industri, främst i Stenungsund och Uddevalla. Allt detta belastar havsmiljön i området, men hur ser det egentligen ut under ytan?

Syrebrist i djupbottnarna

Många års tillförsel av näringsämnen från lantbruk, skog och städer har lett till en ökad tillväxt av växtplankton. Vattenutbytet i området är långsamt. Vatten från Skagerrak strömmar in vid Marstrandsfjorden och norrut för att slutligen återvända till Skagerrak genom Koljöfjorden och Strömmarna norr om Orust. Det långsamma vattenutbytet gör att den stora växtplanktonproduktionen stannar kvar i fjordarna och sjunker så småningom till botten där den ruttnar.

- Förruttnelsen kräver syre och medför att bottenvattnet i Havstensfjorden, Byfjorden och Koljöfjorden är syrefritt i stort sett hela året. Där kan inget leva, säger Peter Thor, miljöanalysspecialist vid SLU.

Fintrådiga alger dominerar i grunda vikar

Tillförseln av näringsämnen har också orsakat kraftig tillväxt av fintrådiga alger och snärjtång (”kolasnören”) i ålgräsängar och tångskogar. Vissa grunda vikar är nu till mer än 75 procent täckta av fintrådiga alger och snärjtång. Grunda vikar är viktiga uppväxtområden för många fiskarter och tillväxten av fintrådiga alger försämrar fiskynglens överlevnad och därmed produktionen av ny fisk.

Övergödningsproblemen försvåras dessutom av att de stora rovfiskarna blivit färre.

- Förlusten av stora rovfiskar har lett till att mängden mindre fiskar som tex svart smörbult och spigg ökat kraftigt. De här mindre fiskarna äter oftast växtätande ryggradslösa djur som t.ex .märlkräftor. Nu har växtätarna nästan försvunnit och det finns alltså ingen som betar ner de fintrådiga algerna längre. Istället för stora rovfiskar har säl och skarv blivit viktiga predatorer på mindre fiskar, säger Peter Thor.

Miljögifter: ett arv efter den tunga industrin

I Uddevalla har det bedrivits varvsverksamhet i 40 år fram till 1986. I Stenungssund finns sedan 1963 petrokemisk industri. Som en direkt konsekvens av den tunga industrin är koncentrationerna av miljögifter höga i den närliggande havsmiljön. Bottensedimentens miljögiftskoncentrationer klassas på en 5-gradig skala där 3 är medelhalten i alla uppmätta områden. Klass 5 innefattar de 5 procent mest förorenade lokalerna.

Tributyltenn (TBT) har används i båtbottenfärg i många år och nivåer av detta giftiga ämne och dess nerbrytningsprodukter är bland de högsta i landet i Byfjorden. Vid Stenungsund är halterna av hexaklorbensen upp emot 20 gångar högre än gränsvärdet för klass 5. Flamskyddsmedlen polybromerade difenyletrar (PBDE) har hittats i musslor från fyra olika platser i 8+fjordar-området i koncentrationer som är upp emot 10 gångar högre än det tillåtna gränsvärdet. Alla tre miljögifter kan ge variga skador och försämra tillväxt och reproduktion hos människor och djur, inklusive marina djur.

- Även om miljögifterna har funnits där i många år har problemet inte haft samma plats i folks medvetenhet som till exempel förlusten av torsken. Men problemet är lika stort, säger Peter Thor.

Problemet är komplext. Miljögifter lagras i de syrefria fjordarna eftersom bottensedimentet inte blandas om av tex grävande havsborstmaskar och ormstjärnor. Lagrade miljögifter frigörs inte i så hög utsträckning till vattnet men koncentreras som mest i dessa områden. Om dessa bottnar syresätts är det risk att miljögifter läcker ut till omgivningen. Detta är en verklighet som är högst relevant i 8+fjordar-området där miljögiftshalterna är höga och syrehalten låg i många områden.

Rapporten ”Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga elastningarna” inom ramen för projektet 8+fjordar, ett kommunsamarbete med syfte att utveckla en ekosystembaserad förvaltning.


Kontaktinformation

Peter Thor, miljöanalysspecialist
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
peter.thor@slu.se010-478 42 56