”Vid nästa pest får vi sota för biståndsbesluten”
Forskning med finansiering från biståndsbudgeten har byggt ovärderlig kompetens inte bara i låginkomstländer utan också i Sverige, skriver forskare från SLU och SVA i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Forskning i fattiga länder och samarbete över gränserna är centralt för att vi i Sverige ska kunna möta framtidens globala utmaningar, skriver forskarna Klara Fischer, docent vid Institutionen för stad och land, Susanna Sternberg Lewerin, professor vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap och programchef för SLU Future One Health, och Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i debattartikeln som publicerades i DN den 21 september.
"När svenska forskare åker till låginkomstländer tar de inte bara med sig kunskaper dit. Lika viktigt är lärdomarna de får med sig hem. Den kompetensen är ovärderlig när afrikansk svinpest nu härjar i svenska skogar", skriver författarna.
”Afrikansk svinpest är endast ett exempel på hur forskarutbildning och forskning med finansiering från biståndsbudgeten byggt kompetens inte bara i låginkomstländer utan också i Sverige. Kunskapen behövs för att hantera framtida samhällsutmaningar såsom den vi nu står inför.”
Ett annat exempel som lyfts i debattartikeln är hur klimatstabilt vete utvecklats av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, tillsammans med internationella partner. Forskningen finansierades med forskningspengar från biståndsbudgeten och utvecklades från början västafrikanska jordbruk, men har nu vidareförädlats i samarbete med Lantmännen för att möta svenska klimatförändringar.