På fem platser i Västerbotten bygger SLU-forskare konstgjorda bäverdammar. Syftet är att under kontrollerade former öka kunskapen om vilka effekter bäverdammar har på närmiljö, biologisk mångfald och människors hälsa. Projektet startar hösten 2023 och beräknas pågå under fyra år.
Från att för 100 år sedan ha varit utrotad finns i dag kring 120 000 bävrar i Sverige. Deras karakteristiska gnag på träd vid vattendrag och deras dammar har blivit en allt vanligare syn i landskapet, och där bävrar finns påverkar de sin närmiljö på många olika sätt.
– Bävern skapar miljöer som är viktiga för många andra arter. Genom att bygga dammar skapar de våtmarker och död ved både på land och i vatten, som är betydelsefull för biologisk mångfald. Fördämningarna kan också öka landskapets motståndskraft mot klimatförändringar. Genom att höja grundvattennivån motverkar de torka och genom att hålla vattnet högre upp i avrinningsområden vid stark nederbörd och höga flöden motverkar de översvämningar längre nedströms. När bävern sedan överger en plats förändras hela landskapet igen, säger Frauke Ecke som är forskare vid SLU och ansvarar för bäverprojektet.
Listan över bäverdammens effekter är många och effekterna är synliga inte bara just där bävern lever utan både uppströms och nedströms själva fördämningen.
– Vi är intresserade av att under kontrollerade former och i detalj studera hur miljön ser ut innan en bäverdamm byggs, under tiden som den finns men också vad som händer när den överges eller kollapsar. Därför bygger vi konstgjorda bäverdammar, säger Frauke Ecke.
Konstgjord bäverdamm. Foto: Craig King
I anslutning till dammarna, samt både uppströms och nedströms, kommer forskarna att mäta förekomst av olika arter däggdjur och insekter. Även vattenkemi och förekomst av potentiella smittämnen i vattnet kommer att undersökas. Vid sidan av de konstgjorda dammarna genomför forskarna motsvarande studie i nio riktiga bäverlokaler i olika delar av landet.
– Vi har flera frågeställningar som vi hoppas få svar på, till exempel på vilket sätt som bäverdammarna kan öka landskapets motståndskraft mot klimatförändringar och på vilka sätt som de bidrar till ökad biologisk mångfald, till exempel av fladdermöss, säger Frauke Ecke.
Andra intressanta frågor är om dammarna bidrar till ökade koncentrationer av metylkvicksilver och läckage av näringsämnen och hur länge sådana effekter håller i sig. Och påverkar dammarna risken för förekomst av smittsamma sjukdomar som till exempel harpest och förekomst av mygg?
– Här möjliggör försöksupplägget att skilja mellan effekter orsakade av bäver och bävern som värddjur för smittämnen, till exempel harpest. Vi har inga bävrar i de konstgjorda dammarna, så om vi skulle hitta smittämnen i dessa så kan vi utgå från att förekomsten av dessa smittämnen gynnas av miljöerna som bävern skapar och inte av förekomsten av bävrarna i sig, säger Frauke Ecke.
Projektet ingår i EU-projekten Horizon 2020: MERLIN och Horizon Europe: BEPREP och pågår till och med 2027.