Nya fraktionsmetoder och nya växtarter för vallodlingen

Brooke Micke studerar hur man kan få in mer variation i vallodlingarna. Det handlar dels om att inkludera fler växtarter i blandvallarna där lantbrukare samodlar gräs och baljväxter, och dels om att hitta nya användningsområden för vallen.

I morgon är det dags för disputation. Brooke Micke ska försvara sin doktorsavhandling Diversifying the utility and species composition of Nordic forage systems: new fractionation methods and novel legume species.

Hon kommer från USA och läste botanik och taxonomi innan hon började sina forskarstudier.

– Jag såg ett tydligt glapp mellan botaniken och jordbruksvetenskapen. Som doktorand har jag kunnat bidra till att länka ihop de här två områdena vilket är mycket spännande, säger Brooke Micke.

Det finns närmare 20 000 olika arter av baljväxter i naturen, men vi människor odlar bara 65 av dem. Rödklöver är den starkt dominerande baljväxten i vallodlingarna, den har bra proteinkvalitet och ger god skörd de två första åren efter sådd. Det finns dock vissa problem, rödklövern kan drabbas av sjukdomar och grödan tacklar ofta av efter två år. Samtidigt finns det många tänkbara alternativa baljväxter i naturen, ur ett botaniskt perspektiv. Att få in en större biodiversitet i våra odlingssystem i lantbruket, det är något som Brooke Micke ser som väldigt viktigt på längre sikt.

– De inhemska vilda arterna i Norden är anpassade till att tåla olika stressfaktorer i just den här miljön. Jag har gjort en botanisk genomgång och identifierat sju olika baljväxtarter som påvisar lovande egenskaper för växtproduktion i jordbruket. En fördel med arterna är att de blommar tidigt jämfört med rödklöver och det är bra för de pollinerande insekterna tidigt på säsongen, säger Brooke Micke.

Arterna är Anthyllis vulneraria, Astragalus alpinus, Lathyrus japonicus, Lathyrus palustris, Lathyrus pratensis, Vicia cracca och Vicia sepium.

Vall för annat än bara foder för idisslare

Brooke Micke har utforskat olika sätt att separera fraktioner av vallskörden för att dels få fram en proteinrik fraktion och dels en fraktion som är rik på fibrer. En produkt med högt proteininnehåll och minimalt med fibrer skulle kunna användas för att utfodra enkelmagade lantbruksdjur som grisar och höns.

– Här har jag kommit fram till att pressning av juice från rödklöver och alsikeklöver ger foderfraktioner med lämpligare näringsinnehåll jämfört med att dela upp grödorna i blad och strå.

Hon tycker att de två olika aspekterna på hur man kan öka variationen i vallodlingen, 1) att öka artsammansättningen i blandvallarna och 2) att utveckla metoder som möjliggör fler användningsområden för vallskörden, är lika viktiga.

– När det gäller projektet att utforska de botaniska resurserna av vilda växter för en framtida produktion i jordbruket fick jag chansen att utveckla min egen idé som jag hade från början. Det var roligt, jag tror att det är ganska ovanligt att som doktorand få tillfället att välja inriktning så fritt inom sina forskarstudier, säger hon.