Missar i behandling mot röta

Om behandlingen mot rotröta ska fungera måste den utföras rätt. Nya resultat visar på brister i det praktiska skogsbruket.
Rotröta i gran beräknas kosta skogsbruket en miljard kronor om året. Vid avverkning får svampens sporer fäste i den färska stubben och går vidare ner i rötterna. Via rotkontakt med andra träd sprider sig rötan.
EN metod för att motverka spridningen är att behandla den färska stubben med pergamentsvamp som blockerar sporerna från rotrötesvampen att få fäste. Den är basen i det biologiska bekämpningsmedlet Rotstop.
– Vi vet från !era forskningsförsök att det fungerar bra om medlet täcker hela den kapade ytan på stubben. Men det är en sak när vi forskare behandlar träden och en annan då det används praktiskt i skogsbruket,
konstaterar Mimmi Blomquist.
Hon är på väg att doktorera på en avhandling om behandling mot rotröta för ett uthålligt skogsbruk.
FÖR att ta reda på hur det fungerar i praktiken undesökte forskarna 15 gallringar i Götaland där maskinförarna behandlade stubbarna mot rotröta. Vid varje gallring valdes 20–30 stubbar som analyserades närmre.