Kontaktinformation
Per Hansson, projektledare Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap
SLU Kompetenscentrum företagsledning
Institutionen för människa och samhälle, SLU
per.m.hansson@slu.se, 040-41 50 80
Nyhet
Mer kol i marken tjänar flera syften
Publicerad: 13 juni 2023
Politiker och forskare pekar alla åt samma håll, bättre jordhälsa, mer kol i marken och nya odlingsmetoder är avgörande för ett produktivt, livskraftigt jordbruk. Initiativen är många och intresset från företagarna stort - men hur ser vägen framåt ut, ur ett företagsekonomiskt perspektiv? En stor jordhälsokonferens i Finland gav mycket ny kunskap men väckte lika många frågor hos Per Hansson, KCFs verksamhetsledare.
"Att koppla samman det verkliga jordbruket, politiken, forskningen och affärerna med varandra är avgörande om vi ska gå över till friska jordar och ett produktivt, mycket motståndskraftigt jordbruk."
Med de orden inleddes den stora europeiska konferensen "More carbon in the soils for multiple benefits" som nyligen hölls i Helsingfors, i arrangemang av Baltic Sea Action Group och i samarbete med "4 per 1000" Initiative.
EU:s miljökommissionär, Virginijus Sinkevičiu höll samma linje
- Om jorden blir fel blir inte jordbruket rätt.
Minskad bördighet
Europas jordar har i flera fall odlats i tusentals år. Men på många håll har de utsatts för en ovarsam behandling och därmed tappat i bördighet. Det är främst erosion, bortodling av organiskt material och torka som betonas. En ökad andel kol i marken förs fram som en del i lösningen.
Samtidigt pågår en intensiv aktivitet när det gäller nya strategier och ny politik på området. Nya gemensamma jordbrukspolitiken, Farm to fork och Biodiversity 2030-strategierna pekar åt samma håll. Samtidigt kanaliseras stora resurser till forskningen inom områden som jordhälsa och metoder med living labs. EU-komissionen har dessutom nyligen presenterat sitt förslag till kolkrediter som har som syfte att stimulera till ökad kolinlagring i bland annat åkermark.
Många olika initiativ
På konferensen presenterade forskare, lantbrukare och rådgivare sin forskning och sina erfarenheter. Flera olika projekt fanns representerade från olika länder och kontexter. Det samlade intrycket är att det just nu finns en nästan oändlig mängd av initiativ inom området. Vilket det i och för sig säkert finns en mängd goda skäl till. Men utifrån företagarens och i viss mån rådgivarna, står frågan kvar. Vad är det som ska ändras, vad är det som gynnas och vem ska betala?
I de kommentarer man kunde fånga upp på konferensen blev detta också tydligt. Alla är överens om att det kan göras mer när det gäller kolinlagring och att ökat fokus på jordhälsa är positivt för uthållighet och produktionsförmåga. Men hur vi ska mäta och modellera detta är mer oklart. Det är också oklart hur man ska bedöma åtgärder ur ekonomiskt perspektiv. En sak är direkta stöd för åtgärder, en annan är mer långsiktiga effekter på kanske 15-20 års sikt.
Tydligare villkor för lantbruksföretagen krävs
Från lantbrukarna framhölls behovet av tydliga definitioner och finansiering av åtgärder, till exempel. investeringar i våtmarker, bevattning eller dränering. Andra viktiga faktorer som lyfts fram är transparens i olika upplägg, affärsmodeller och vad det ger den enskilde företagaren på kort och längre sikt.
Nya metoder och processer ökar också förväntningarna på kunskapssystemet och dess förmåga till kunskapsöverföring. Det kan ställa nya krav på kunskapsöverföringen mellan forskning, rådgivning och lantbrukare. Flera projekt som presenterades på konferensen arbetade aktivt med olika typer av erfagrupper och living labs.
Sammanfattningsvis är reflektionen att begrepp som jordhälsa, kol i mark och biodiversitet är här för att stanna och bli en mer permanent del av politik och stödsystem framöver. Därmed blir det också viktigt att bli tydligare med vad det betyder för det enskilda lantbruksföretaget. Här behövs fortsatt utveckling av tydliga koncept som går att utvärdera också utifrån företagsekonomiskt perspektiv.
Text: Per Hansson