SLU-nyhet

Summering av diskussioner om uppföljning av förändringar i åkermark

Publicerad: 24 maj 2023
mark i närbild med grön gröda

Med anledning av pågående EU-initiativ för stärkt skydd av jord och mark arrangerades den 20 april ett seminarium av forskningsprogrammet EJP SOIL och nätverket Markkarteringsrådet om övervakning av jordbruksmark. Det blev övergripande diskussioner om vilka förändringar som behöver följas upp, varför man kan behöva ha koll på markens status och vad EU:s initiativ kan komma att innebära.

Forskare och representanter från näringsliv och myndigheter deltog i seminariet för att diskutera befintlig övervakning och vilka avvägningar som behöver göras för att eventuellt utöka och harmonisera övervakningen framöver. Såväl uppföljning av markförändringar på gårdsnivå, som på nationell och europeisk nivå diskuterades.

-En positiv aspekt av att detta lyfts på EU-nivå är att det sätter fokus på marken som resurs. Ofta glömmer vi som samhälle bort att marken är otroligt viktig för många ekosystemtjänster. Men det finns utmaningar kopplat till hur en eventuell harmonisering ska gå till och man kan fråga sig vad olika aktörer kan få ut av det, säger Anke Herrmann, professor vid institutionen för mark och miljö och projektkoordinator för EJP SOIL i Sverige.

Vad ska vi mäta?

En grundläggande och viktig fråga är vad som ska mätas i marken, vilka förändringar som egentligen bör följas upp och varför.

-Frågeställning är jätteviktigt att tänka på här. Först måste vi fundera på vilka frågor vi har att besvara, och därefter ta beslut om vilken rumslig nivå vi ska lägga oss på – gårdsnivå, nationell nivå eller EU-nivå, säger Anke Herrmann.

Hans Augustinsson, växtodlingsrådgivare vid Hushållningssällskapet och sekreterare i Markkarteringsrådet, menar att det enklaste tillvägagångssättet bör vara att börja harmonisera mätningar vad gäller parametrar som har betydelse för jordbruksproduktionen och lönsamheten. Det görs redan av enskilda lantbrukare på gårdsnivå idag.

-De mer långsiktiga faktorerna som markstruktur och biologiska faktorer, som till exempel problem med svampar, är också enkla att hitta motiv för att analysera. Det är något som alla parter förmodligen skulle tycka var bra, säger Hans Augustinsson.

Samstämmighet om vikten av markens biologiska mångfald

Genom Mark- och grödoinventeringen följer Sverige utvecklingen i åkermark vad gäller bland annat pH, kalkhalt, organiskt kol och kväve, fosfor och spårämnen. Dock saknas i dagsläget övervakning av biologisk mångfald.

Carin Sjöstedt, forskare och projektkoordinator för Mark- och grödoinventeringen, berättade under mötet att indikatorer för biologisk mångfald i marken har diskuterats som en möjlighet att inkludera i framtida övervakning då det är en viktig faktor för statusen i marken. Deltagandena under seminariet var i överlag positiva till att inkludera biologiska indikatorer. Biologisk mångfald är också något som EU-kommissionen ser ut att vilja inkludera i förslaget om en harmoniserad övervakning.

-Det är ett stort jobb som behöver göras från forskningens sida för att förstå vilka förändringar i marken som bör mätas. Markbiologin är motorn i det som händer i marken och det kräver därför mer biologiska data än andra indikatorer som exempelvis näringsämnen och kemiska bekämpningsmedel. Utvecklingen av sådana indikatorer är omfattande, säger Anke Herrmann.

-Det finns många olika indikatorer på biologisk mångfald man skulle kunna mäta, så man måste välja några få, säger Carin Sjöstedt.

Kan bidra med mycket kunskap om svenska jordar

En utmaning som lyftes under mötet var att harmoniseringen behöver vara anpassad efter lokala förhållanden i jordarna. Vilka gränsvärden som är relevanta att definiera som tillräckligt bra jord kontra sämre jord beror på bland annat på jordmån och klimat.

-På SLU har vi mycket kunskap om hur det skulle se ut för svenska jordar. Vi har stor variation i jordarter i Sverige men vi har också mycket kunskap att bidra med för att exempelvis utveckla metoder för att bedöma jordarnas status, säger Astrid Taylor, forskare vid SLU.

-Att harmonisera övervakning av mark på europeisk nivå, som EU-kommissionen vill göra, kommer att bli svårt. Det är stor skillnad på hur jordar ser ut i Sverige och i övriga Europa. Det är ett komplext system som ska till, säger Hans Augustinsson.

Kräver bredare samverkan – men vem har ansvar?

Samtal mellan berörda aktörer och myndigheter behöver pågå för att komma fram till vad som är intressant att följa upp i svenska åkermarker, och var finansiering för detta ska komma ifrån. Anke Herrmann lyfte särskilt frågan om var ansvaret ligger för hur vi kan åstadkomma en harmoniserad övervakning på EU-nivå som uppfattas som rimlig av samtliga intressenter.

-Hur tacklar vi en gemensam övervakning och vem är ansvarig för att det sker på rätt sätt? Det är en fråga vi inte har något svar på i dagsläget, men som jag hoppas kommer att klarna när markdirektivet presenteras i juni, säger Anke Herrmann.

Naturvårdsverket har ansvarat för att samordna svenska myndigheters input på EU-kommissionens arbete med markdirektivet under året som gått, men ännu har svenska lantbrukare inte involverats i någon liknande process. Det lyftes under mötet att det är viktigt att information når ut till gårdarna, men att det är oklart var ansvaret för det ligger.

Kostnader är en farhåga

En farhåga som diskuterades var kostnader för provtagning och analys som skulle kunna åläggas enskilda lantbrukare om det skulle efterfrågas från EU:s sida.

-Det är en kostnad som lantbrukare som enskilda företagare inte kan ta. Vill man följa trender på nationell nivå så får man hitta en annan finansiering för det, säger Hans Augustinsson.

Det fanns en bred samstämmighet under mötet kring att en utökad övervakning för att tillgodose EU:s miljö- och klimatambitioner inte får skapa högre kostnader för lantbrukare.

Fakta:

Markdirektivet (EU Soil Health Law)

I juni 2023 kommer EU-kommissionen att föreslå ett markdirektiv för att skydda och återställa jordar och se till att de används på ett hållbart sätt. Direktivet syftar till att hjälpa till att uppnå välmående jordar senast 2050, med konkreta åtgärder till 2030. Det ska göras genom att identifiera de viktigaste hoten mot marken i EU, såsom erosion, översvämningar och jordskred, förlust av organiskt material i marken, försaltning, föroreningar, packning, tätning, samt förlust av markens biologiska mångfald.

Läs mer på EU-kommissionens hemsida.

Vilka indikatorer för markhälsa ska sannolikt ingå i markdirektivet?

Enligt de uppgifter som hittills har framkommit väntas EU-kommissionens förslag på ett markhälsodirektiv och tillhörande övervakning omfatta följande hot mot marken:

  • Förlust av organiskt kol
  • Förlust av näringsämnen
  • Försurning
  • Föroreningar
  • Erosion
  • Förlust av biologisk mångfald
  • Kompaktering
  • Hårdgörande/sealing

Kontaktinformation