Boken Monitoring Biodiversity ges ut av det internationella förlaget Routledge, som är inriktat på akademisk litteratur. Målgruppen är människor som arbetar med miljöövervakning samt universitetsstudenter, i framför allt Europa. I bokens 18 kapitel medverkar 47 författare från Sverige, övriga Europa och Australien. Redaktörer är Anna Allard från SLU, Carina Keskitalo från Umeå universitet och SLU, samt Alan Brown från Storbritannien.
– Många av författarna är kollegor till mig på SLU:s institution för skoglig resurshushållning, och för att fira att vi äntligen har gått i mål anordnar vi en kort presentation i samband med boksläppet, den 31 mars, säger Anna Allard. Vi har bjudit in våra medförfattare att delta via länk, men även andra är välkomna.
Ett nytt referensverk
– Boken fyller ett tomrum då den beskriver de nya krav som ställs på rapportering av biodiversitet, och samtidigt redovisar lösningar som tillmötesgår de nya kraven. Tanken är att den ska fungera som referensverk både för studenter och för människor som arbetar med miljöövervakning nationellt eller på övergripande EU-nivå, säger Anna Allard.
Övervakningen av biologisk mångfald och landskap genomgår snabba förändringar. Fjärranalys, dvs. mätningar med hjälp av sensorer i bland annat satelliter, flygplan och drönare har delvis använts som komplement till manuella observationer och mätningar i fält, men blir allt mer omfattande som plattform för datainsamlingar. Dessutom är merparten av fjärranalysens data nu fritt tillgänglig, och utnyttjas i snabbt ökande omfattning. Detta har i sin tur förändrat rapporteringskrav till EUs och därmed myndigheternas krav på övervakningen, och ofta krävs nu digitala kartor eller modeller som kan visa inte bara vad och hur mycket som har förändrats, utan också var. Denna utveckling gör att det behövs många kompetenser i övervakningen, från experter på fältundersökningar till databas-och GIS-experter.
Att ta hänsyn till människor, deras beteende och reaktioner är ofta bortglömda faktorer i miljöövervakningsprogram. Mycket av förståelsen kring vad som händer och varför vissa policybeslut aldrig får den effekt man hoppats på, kan beskrivas via datainsamling från de sociala vetenskaperna. Boken tar upp och diskuterar kring ett antal vanliga typer av datainsamling utifrån det sociala perspektivet samt ger exempel.
Boken Monitoring Biodiversity ger en ny och spännande bild av den betydelse som övervakningen av biologisk mångfald har idag och hur den bedrivs. Den visar också hur ny teknik och mjukvaruapplikationer mognar snabbt och kan komplettera den ”bästa praxis” som har utarbetats under lång tid inom den traditionella fältverksamheten, utan att bryta kontinuiteten i övervakningen.
Miljöövervakningen är en nyckelkomponent i arbetet med ett flertal av de svenska miljömålen och anpassningen till den internationella handlingsplan som kallas Agenda 2030, med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Miljöövervakningen hjälper oss också att förstå de förändringar som sker i miljön och ger stöd till policyutveckling. Med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt börjar boken med att diskutera övervakning som en etablerad verksamhet och granskar dess ekonomiska och tekniska utmaningar. Den redovisar olika metoder och skillnader mellan länder och förklarar hur nya politiska mål eller ekonomiska förutsättningar kan påverka hur övervakningen har utformats. Det enorma utbudet av metoder – inom allt från statistisk design till fjärranalys, intervjuer, enkäter och nya sätt att underlätta visualisering och modellering – understryker hur mogen och mångfacetterad dagens övervakning kan vara. Boken avslutas med flera problembaserade kapitel om miljöövervakning i specifika scenarier, bland annat i stadsmiljöer och vattenområden.
