Jordbruksstöd till gräsmarker påverkar mjölkböndernas markförvaltning till viss del, men vissa avstår att söka eftersom kriterierna är krångliga. Det är slutsatsen av Agnes Lindbergs mastersarbete där hon intervjuat mjölkbönder. Stöden kan vara en viktig del av inkomsten, men mjölkbönderna har en önskan om ett förändrat stödprogram som bättre gynnar både bönderna och deras gräsmarker.
Gräsmarker i form av vall på åker och betesmarker ger ett viktigt bidrag till foderproduktion världen över och kan också leverera viktiga ekosystemtjänster. I Sverige har landskapet förändrats under det senaste århundradet och naturbetesmarker har minskat drastiskt. Det påverkar förstås de biologiska värdena negativt.
Agnes Lindberg har i sitt mastersarbete undersökt mjölkbönders syn på jordbruksstödsystemet. Hon har också tittat på hur miljöstöd inom jordbruket kan påverka hur mjölkbönderna förvaltar sina gräsmarker med tillhörande ekosystemtjänster. Totalt gjorde Agnes åtta intervjuer med mjölkbönder och rådgivare.
Svårt att förstå kriterierna
Resultatet visar att en del mjölkbönder avstår från att ansöka om vissa miljöstöd för jordbruket eftersom det är svårt att förstå kriterierna. Men alla uppfattar att deras gräsmarker bidrar till flera positiva värden såsom minskat kväveläckage, kvävefixering, biologisk mångfald, förbättrad markstruktur och ett öppet landskap och de tror också att stödsystemet bidrar till dessa värden.
Jordbruksstödsystem som gynnar unga lantbrukare önskvärt
Vilka förändringar vill mjölkbönderna se i det nuvarande stödsystemet? Några av de punkter som togs upp var att ändra kriterierna för ersättningssystemet och att tex. ge stöd för värden i betesmarkerna som är lättare att följa upp samt att ha ett jordbruksstödssystem som gynnar unga lantbrukare. Rent generellt anser lantbrukarna att en önskesituation vore att bli mindre beroende av stödsystemet för att få ekonomin att gå ihop.
