Trots att naturresurser är gränsöverskridande så förvaltas och nyttjas de på olika sätt på olika sidor om administrativa gränser. Sverige och Norge förhåller sig till olika lagstiftning och har olika mål i förvaltningen av skog, älg och stora rovdjur. Dessutom säsongsvandrar merparten av älgstammen över gränsen, på ett sätt som gör det ännu svårare att överblicka vilka konsekvenser som olika strategier inom älgförvaltningen får.
GRENSEVILT 2 är ett Interreg Sverige-Norge-projekt, ett EU-program som ger stöd till gemensamma svensk-norska projekt. Projektet har i samarbete med flera olika aktörer tagit fram en vägledning som riktar sig till markägare, jägare och andra centrala aktörer i viltförvaltningen i Norra Värmland, Dalarna och motsvarande områden på den norska sidan av gränsen. Den långsiktiga visionen är en gränsöverskridande, inkluderande förvaltning med förvaltningsmodeller som inkluderar både klövvilt, stora rovdjur och skog.
– För att uppnå detta krävs dialog mellan berörda parter, från lokal till nationell nivå och att klövviltstammar som skapar olika värden i samband med jakten samtidigt förvaltas i balans med betesresurserna i skogen. För att göra detta måste vi ha tillgång till samma information, säger Maria Falkevik, Länsstyrelsen Värmland.
Gränsöverskridande kartportal
En del av det underlag som Grensevilt 2 tagit fram är digitala kartor över till exempel jaktområden, jaktstatistik, skogsresurser, rovdjursförekomst och befolkningstäthet i områdena kring riksgränsen. Kartor är ett viktigt verktyg för att skapa en gemensam bild av förutsättningarna för förvaltning av naturresurser. Kunskap om förvaltning av vilt och skog förmedlas i så kallade kartberättelser.
Hur påverkas älgens beteende av olika risker?
GRENSEVILT 2 har också kartlagt älgens risklandskap, framförallt var de riskerar att bli tagna av varg eller skjutna av jägare. Det är viktig kunskap för förvaltningen. Giorgia Ausilio som disputerade vid Høgskolen i Innlandet (HINN) i höstas berättar att jaktlagen bidrog med koordinater och tidpunkter för var och när de skjutit älgar.
– Dessutom har vi följt GPS-märkta vargar för att hitta varg-dödade älgar. Risken från jakten var högst närmast bilvägar och i myrkanter, medan risken att bli dödad av varg var högst i ungskog, långt från vägar och bebyggelse.
– De GPS-märkta älgarna undvek platser där det är stor risk att de blir fällda av jägare på dagtid men de brydde sig lite om detta nattetid. Däremot tillbringade älgarna mycket tid i områden med hög risk att bli dödad av varg och det både under dag och natt. Detta beror troligtvis på en avvägning för älgen mellan tillgång till mat och risken att bli dödad av varg, där tillgång till maten överväger, säger Giorgia Ausilio.
Vilt i vind
Den pågående utbyggnaden av vindkraft i Skandinaviens barrskogar kan komma i konflikt med vilda djur och jakt. Barbara Zimmermann, norsk projektledare och forskare vid HINN säger att GRENSEVILT:s pilotstudier tyder på en effekt av vindturbiner på älg och älgjakt, särskilt under byggfasen då det är mycket aktivitet i området.
– Förvaltningsområden för älg nära vindkraftverk med många turbiner hade lägre avskjutning än områden längre bort och med färre turbiner, säger Camilla Wikenros, svensk projektledare och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Många svenska och norska älgjägare upplever vindkraftverk på eller i anslutning till de egna jaktmarkerna som väsentligt negativt för både jakten och naturupplevelsen. Det visade en anonym webbbaserad undersökning, säger Håkan Sand, forskare vid SLU.
Vidare fann man att norska jägare var något mer skeptiska till vindkraftutbyggnad än svenska jägare.
Åsryggar är mest lämpliga för vindkraftsutbyggnad på grund av ökad vindhastighet.
– Järvarna föredrar åsryggar och högt belägna områden, särskilt när de har små ungar, säger Petter Wabakken, forskare vid HINN.
Att påverkan från vindkraft är störst under perioden när ungarna är små gäller även vargen.
– En analys av vargars områdesanvändning i vargrevir med planerad utbyggnad av vindkraftverk visar störst överlapp med vindkraftverk under våren när vargarna har små valpar och minst under vintern, säger Ane Eriksen, forskare vid HINN.
Enligt pilotstudierna kan både älgar, vargar, järvar och jägare påverkas av vindkraften. Men ytterligare forskning med data före, under och efter utbyggnad av vindkraft i flera områden behövs för att ge mer detaljerad kunskap om hur nya vindkraftssatsningar ska planeras för att minska störningar på vilda djur.
Rapporterna
GRENSEVILT 2 - Sluttrapport til Interreg Sverige-Norge
GrenseFORUM. Förslag till samarbetsplattform för en gränsöverskridande viltförvaltning i gränsområdet mellan Värmlands och Dalarnas län i Sverige och Innlandet fylke i Norge
Gränsöverskridande älgförvaltning - Ekologiska förutsättningar
Vilt i vind - Pilotstudier om vindkraftutbyggingens påvirkninger på elg, ulv, jerv og elgjegere
Kunskapsunderlag i viltförvaltningen - bland annat kartberättelserna
Kontaktpersoner
Förvaltningssamarbete över riksgränsen
Älgens risklandskap
Vilt i Vind
