SLU-nyhet

Beräknar hur biologisk mångfald blir påverkad av dammar

Publicerad: 20 mars 2023
Man står i vattenfåra. Foto.

Går det att sätta en siffra på och beräkna den effekt som dammar har på biologisk mångfald? Både när man bygger eller tar bort en damm? Den frågan har Peter Carlson funderat på.

Vår natur är viktig och att den har fungerande system är ännu viktigare med de klimatförändringar som finns i vår framtid. Därför måste vi ha en hållbar vattenresursförvaltning och då behöver det vara enkelt att avgöra om ekosystemet i vattnet är bra eller dåligt. Peter Carlson, forskare på institutionen för vatten och miljö, SLU, vill undersöka hur man kan utvärdera effekterna som hinder (t.ex. dammar) har på fritt flödande vatten. Både när man bygger dom, men även tar bort dom.

- Dammar och annan konstgjord infrastruktur har effekter på biologisk mångfald, ekosystem, miljöbaserade varor och tjänster för människor och samhälle, säger Peter. Därför är det något vi behöver titta närmre på. Vår kunskap om hur dammar påverkar hydromorfologin, den biologiska mångfalden och funktionen hos det rinnande vattnets ekosystem är fortfarande mycket begränsad, vilket hindrar en effektiv förvaltning. Det finns också skillnader mellan olika behov: bevara och restaurera dammar, eller låta vatten flöda fritt. Det finns en brist på effektiva verktyg för att förutsäga effekterna av beslut i förvaltningen.

En modell gör kvantifiering av effekter möjlig

För att kunna göra ett ställningstagande om ett akvatiskt ekosystem har en bra eller dålig status, behövs verktyg som vilar på vetenskapligt grund. Peter planerar att göra en kvantitativ genomgång av befintlig litteratur och statistiska modeller som ska underlätta när verktyg utveklas som stöd för beslut när det gäller byggnad eller borttagande av dammar. Modellen ska baseras på vissa biologiska indikatorer. Peter kommenterar:

- Fisk och små, ryggradslösa djur är organismer som trivs i många olika slags vattenmiljöer. De används vid klassificering av ekologisk status  enligt ramdirektivet för vatten. I vattendragen påverkas dessa organismer starkt av olika flödesvariabler som också påverkar hur bottensubstratet ser ut: partikelstorlek, textur och heterogenitet. Därför är dessa organismgrupper erkända som goda indikatorer på hur mänskliga ingrepp såsom vägtrummor och andra typer av vandringshinder förändrar hydromorfologi i vattnet och borde därför också vara idealiska indikatorer för att kvantifiera effekter av dammar.

Peter fick nyligen forskningsmedel för att göra en kvantitativ analys och utveckla modellerna och har nu börjat projektet. Förutom att gå igenom litteraturen och redan insamlad data om dammar och dekonstruktion av dammar, planerar han att använda sig av statistiska modeller för att kunna se samband som finns mellan olika geografiska delar av vattendrag, men också över tid. På det sättet kan den modell som Peter ska arbeta fram, bli robust och ta hänsyn till hela vattendraget och dess omgivande landskap, inte bara en viss del.

Modellen underlättar vattenförvaltning

Innan beslut att bygga eller riva en damm behöver det undersökas vilka effekter detta kan få på ekosystemen längs med vattendraget och över tid. Att då ha verktyg i form av en modell som hjälper till att kvantifiera effekterna, underlättar beslutsfattandet.

Att bygga en damm har effekt på naturen och biologisk mångfald i vattendraget. Dammar håller kvar vattnet i en fördämning vilket ofta resulterar i att vattenmiljön nedströms är helt annorlunda förhållande än där det fritt strömmande vattnet finns, och ger annorlunda livsbetingelser för växter och djur. Det är väl inget som är okänt och det borde vara lika självklart att ekosystemet påverkas då man river en damm.

- Det finns skillnader mellan olika studier, menar Peter. Detta försvårar generella förutsägelser vid följdverkan av åtgärder när det gäller den rumsliga skalan, magnituden, riktning på utveckling och varaktighet. Genom att sammanställa data från enskilda studier i en metaanalys blir det enklare att identifiera vad som driver diskrepanser och eller likheter.

Projektet finansieras av fiskevårdsmedel genom Havs- och vattenmyndigheten. Projektet pågår mellan mars 2023 och 2025.