SLU-nyhet

SLU djupdyker i forskningsarkiven för ökad kunskap om vattenkraftens miljöpåverkan

Publicerad: 06 februari 2023
Regleringsmagasin

Vattenkraft innefattar inte bara kraftstationer och dammvallar. Reglerade sjöar och kraftverksmagasin är basen för elproduktionen, och de utgör också en stor del av Sveriges vattenförekomster. I början av vattenkraftsutbyggnaden var intresset stort för hur regleringen påverkade miljö och fiske, men de senaste 30-40 åren har lite gjorts på området. Nu är det hög tid för uppföljning!

Ett omfattande projekt – FÅK-projektet – pågick åren 1976-85. I projektet utreddes effekter av själva vattenkraftsutbyggnaden, men också fiskevårdsåtgärder i reglerade sjöar och magasin. Syftet var främst att förbättra möjligheterna till fiske, inte minst för ortsbefolkningen.

– Sedan 1970- och -80-talen har forskning och miljöövervakning av reglerade sjöar och magasin i stort ignorerats, fokus har istället varit rinnande vatten och fiskpassagelösningar vid kraftverken, säger Johan Östergren, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.

- Eftersom fiskevårdande åtgärder i kraftverksmagasin och reglerade sjöar inte fått samma uppmärksamhet så saknar vi  idag en tydlig bild över de långsiktiga effekterna av vattenreglering för dessa vattenmiljöer., Vilka effekter har tidigare fiskevårdsåtgärder fått? Vilka möjligheter finns det för fiskevårdande miljöåtgärder i dessa miljöer idag? Det finns många viktiga frågor som vi behöver svar på, säger Johan Östergren.

Djupdykning i arkiven

I ett nytt projekt, som ingår i Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning Vattenkraftens miljöpåverkan, ska nu resultaten från FÅK-projektet, som genomfördes av Sötvattenslaboratoriet och Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand, tas upp ur arkiven.

-Genom att göra nya analyser och synteser av FÅK-projektets rapporter, samt gamla och nya vetenskapliga publikationer, kommer vi att identifiera kunskapsluckor och presentera rekommendationer om fiskevårdande miljöåtgärder i enlighet med ekosystembaserad förvaltning. Detta kommer att vara till stor nytta för alla som arbetar med fiskevård och för den omfattande omprövningen av vattenkraften, den så kallade NAP-processen, säger Johan Östergren.

Kanadaröding – en dåldis bland våra främmande arter

Ett särskilt fokus för FÅK-projektet låg på utvärdering av utsättningar av fisk och näringsdjur. Näringsdjur är fiskens föda och främst under 1960-talet sattes pungräka (Mysis relicta) och taggmärla (Pallasea quadrispinosa) sattes ut i 61 respektive 25 sjöar/magasin.

Fiskutsättningarna omfattade främst öring, där 10 olika stammar i nio olika kraftverksmagasin studerades. Men även nya arter, till exempel kanadaröding som importerades från främst USA, sattes ut i 110 sjöar och regleringsmagasin åren 1960–1985.

– Arbetet med kanadaröding blir spännande. Det finns i princip ingenting gjort vad gäller uppföljning av de omfattande utsättningarna som gjorts. Här kommer vi börja med en kartläggning över var de sattes ut och var de har förökat sig, men även analysera eventuella risker för biologisk mångfald, säger Johan Östergren.

Kanadaröding är en långlivad, djuplevande kallvattenart, som kan ta över lokal fiskfauna där de finns. Ett exempel är Ånnsjön i Jämtland, där de satts ut illegalt och är betraktad som en invasiv art. Här pågår ett utfiskningsprojekt där länsstyrelsen under 2022 bland annat fångade en individ på 17,6 kg som var ca 23 år gammal.

– Vårt projekt kommer att ytterligare öka kunskapen om såväl vattenkraftsutbyggnadens miljöpåverkan som effekter av fiskevårdsåtgärder i framförallt reglerade sjöar och älvsmagasin. En syntes och rekommendationer i ljuset av ekosystembaserad förvaltning och genetisk mångfald, kommer att bidra till bättre implementering av NAP och bättre förutsättningar för förvaltning enligt ekosystemansatsen, säger Johan Östergren.


Kontaktinformation

Johan Östergren, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
johan.ostergren@slu.se, 010-478 42 62, 070-346 14 29