Kalla vintrar driver populationscykler hos rapsjordloppan

Populationscykler hos däggdjur och vissa arter av insekter, där år med stora populationer följs av år med små populationer, är ett intressant naturfenomen. Trots att fenomenet har varit känt under lång tid är orsakerna till sådana cykler fortfarande omdebatterade.

Forskare vid SLU har studerat populationscykler hos rapsjordloppan som är en skadegörare i höstraps. De vuxna skalbaggarna flyger in till höstrapsfälten på sensommaren och hösten. Där kan de  orsaka viss skada på de nysådda plantorna. Störst skada gör dock larverna som äter och utvecklas i plantans stjälk under vintern.

50 års observationer

Studien omfattar observationer av förekomsten av rapsjordloppans larver i höstrapsplantor från mer än 3000 fält i Skåne under en period av 50 år mellan 1969 och 2018. Denna information samlas in varje år för att få en uppfattning om skadegörarens populationstorlek och för att ge rekommendationer till lantbrukarna om lämpliga växtskyddsåtgärder. Insamlingen påbörjades av dåvarande Statens växtskyddsanstalt och gjordes under en lång tid av enheten för tillämpat växtskydd vid SLU men utförs numera av Jordbruksverkets växtskyddscentral. Den långa oavbrutna insamlingen med samma metodik har skapat ovanliga och värdefulla data som gör det möjligt att studera insektens långsiktiga populationsutveckling.

– Våra analyser bekräftade den tidigare kunskapen om att rapsjordloppan har åtta år långa och regelbundna populationscykler. Dessa cykler såg liknande ut i olika delar av Skåne och de varierade också i samklang inom Skåne så att toppar och dalar i förekomsten inträffade samma år i hela området, säger Ola Lundin som arbetat med studien tillsammans med Sara Emery, tidigare postdoktor på SLU.

Senare sådda fält hade färre rapsjordloppor. Lägre temperatur under hösten och kalla dagar med minst 10 minusgrader under vintern minskade också förekomsten av insekten. Av dessa variabler var det bara antalet kalla dagar med minst 10 minusgrader som var kopplad till insektens populationscykler. Tidigare studier har visat att vid så pass kalla temperaturer minskar överlevnaden av larverna. Antalet vinterdagar med minst 10 minusgrader var i sin tur kopplad till den Nordatlantiska oscillationen, men varken antalet kalla vinterdagar eller den Nordatlantiska oscillationen hade en lika tydlig periodicitet som förekomsten av rapsjordloppa.

Ovanlig livscykel

Sammantaget framstod  kalla vintrar i analyserna som en viktig förklaring till rapsjordloppans populationscykler. Den norra gränsen för rapsjordloppans utbredningsområde är i södra Sverige och de kalla vintrarna är förmodligen viktiga för insektens populationsdynamik. Detta skulle kunna förklara att man inte ser populationscykler hos rapsjordloppan i England, där så kalla vinterdagar är ovanliga.

Rapsjordloppan har en ovanlig livscykel. Den vilar på sommaren och äter på vintern. Det kan vara därför just rapsjordloppan har tydliga populationscykler som är kopplade till vintertemperaturen. Andra arter av insekter påverkas troligen inte lika mycket av stark frost under vintern.

– Rapsjordloppan verkar sprida sig norrut i Sverige i takt med klimatförändringarna och kanske kommer de mildare skånska vintrarna göra att rapsjordloppans populationscykler avtar i framtiden. Orsakerna till populationscykler behöver studeras vidare men den här studien indikerar att vädret spelar en viktig roll, säger Ola Lundin.

Kontakt

Ola Lundin
Forskare vid Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-673402
ola.lundin@slu.se

Sara Emery
Postdoktor vid University of California Davis
seemery@ucdavis.edu

Vetenskaplig artikel

Emery, S. E., Klapwijk, M., Sigvald, R., Bommarco, R., & Lundin, O. Cold winters drive consistent and spatially synchronous 8‐year population cycles of cabbage stem flea beetle. I tryck.
Journal of Animal Ecology. https://doi.org/10.1111/1365-2656.13866