Nya anslag till projekt om skadesvampar, lustgasutsläpp och invasiva arter

Sex forskare vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi har dragit in nya anslag från Vetenskapsrådet och Formas. Nu ska skadesvampar, lustgasutsläpp, invasiva skadegörare, trädetablering och denitrifikation undersökas.
Från Formas årliga öppna utlysning har Professor Jiasui Zhan fått 3 miljoner kronor för att profilera den evolutionära anpassningen av skadesvampen Zymoseptoria tritici till bekämpningsåtgärder och ökad temperatur. I samma utlysning har Christopher Jones fått lika mycket pengar för att undersöka effekten av pH på kalkning av jord som ett sätt att minska utsläppen av lustgas.
I den årliga öppna utlysningen för forskningsprojekt för forskare tidigt i karriären har Kateryna Davydenko dragit in 4 miljoner kronor för projektet ”Möt mig halvvägs: bevarande av skogens biologiska mångfald inför invasioner av främmande skadegörare”.
Etablering av träd, lustgasutsläpp och denitrifikation
Forskare från institutionen kammade hem tre anslag från Vetenskapsrådets (VR) utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap 2023. Karina Clemenssen fick 3,8 miljoner kronor för att undersöka etablering av träd i rishedsvegetation och den betydelse mykorrhizanätverk och interaktioner mellan olika svampgrupper har för etableringen.
Professor Sara Hallin fick 3,9 miljoner kronor för att titta på nitrat-ammonifierande bakteriers många ansikten och klargöra deras roll för kväveretention och förlust samt lustgasutsläpp i terrestra ekosystem.
Grace Pold fick VR:s etableringsbidrag på 4 miljoner kronor för projektet ”Böjer den sig innan den går sönder? Att bestämma rollerna för metabolisk flexibilitet och artsortering i samhällets svar på en föränderlig miljö med denitrifikation som modellprocess”.
Kunskap för att lösa viktiga samhällsproblem
– Det är så kul med den fina utdelningen till institutionen från både VR och FORMAS som visar att vi har både god vetenskaplig höjd och vi förstår att tillämpa vår kunskap för att lösa viktiga samhällsproblem! Ett speciellt grattis till Sara Hallin och markmikrobiologigruppen för att de lyckats så bra med att realisera sin vetenskapliga skicklighet i så många anslag, säger Nils Högberg, prefekt på institutionen.