Så gynnar du självföryngrad björk i skogen

Tall och gran dominerar i det svenska skogsbruket, men det kan finnas många skäl att satsa på fler trädslag. Ett är att det skulle kunna sprida de ökade risker som klimatförändringarna förväntas medföra. Ett annat är hårdare certifieringsregler som kräver en ökad andel lövträd i skogarna. Felicia Lidman har i sitt doktorsarbete vid SLU fokuserat på möjligheten att öka mängden björk i den svenska skogen. I sin avhandling redovisar hon ny kunskap om etablering och skötsel av naturligt föryngrad björk, både i monokulturer och i blandbestånd med gran.

– Björk är det vanligaste lövträd som föryngras spontant i Sverige och de allra flesta andra trädslag drabbas hårt av viltbete. Därför har projektet utgått från att det i huvudsak är björkinblandning och björkdominerade bestånd som tillskapas för att klara certifieringsreglerna – och samtidigt öka riskspridningen, säger Felicia Lidman.

Det vi i vardagligt tal kallar ”björk” är egentligen två olika arter, vårtbjörk och glasbjörk. Dessa arter är Sveriges vanligaste lövträd och står för ungefär 12 procent av den totala virkesvolymen i våra skogar. Båda arterna är pionjärträdslag och anpassade för att vara konkurrenskraftiga på öppna, ljusa ytor, och kan därmed etablera sig snabbt efter kalhuggning, brand eller andra störningar.

Björkar producerar stora mängder pollen och frön som sprids med vinden över landskapet. Om björkfröna gror eller inte beror till stor del på markförhållandena. Felicia Lidmans studier visar att även björken gynnas av den markberedning som vanligen görs för att skapa gynnsamma förhållanden för gran- och tallplantor, men att markfuktigheten har stor betydelse.

– På frisk mark är det nödvändigt att markbereda för att få en lyckad naturlig föryngring av björk – annars blir konkurrensen om vatten från annan växtlighet för stor, säger Felicia Lidman. På blöt mark etablerar sig björken däremot oftast enkelt utan åtgärder. Det går alltså att styra över föryngringen genom att anpassa markberedningen efter de rådande markförhållandena.

En annan studie handlar om hur röjning påverkar täta naturligt föryngrade skogar med björk och gran. I sådana skogar har skogsägaren många alternativ och kan välja att anpassa skötseln till målsättningen med brukandet. Det kan t.ex. handla om att skapa en skog som kan ge ekonomisk avkastning inom en kortare eller längre tidsperiod, eller att få högsta möjliga avkastning med en begränsad skogsskötselinsats.

Felicia Lidman visar också att man som skogsägare måste göra ett aktivt val om man på längre sikt vill ha kvar björkarna i en blandskog med gran. Om man inte aktivt väljer att spara björkarna och anpassar skötseln till det, så tenderar björkandelen att minska. Skälet är att björken blir utkonkurrerad vid så kallad fri utveckling, för att den inte tål lika mycket skugga som granen.

Studierna baserades på data från fältförsök, inventeringar i det praktiska skogsbruket, Riksskogstaxeringen och prediktiv modellering.

En längre populärt skriven sammanfattning på svenska finns på s. 65–67 i avhandlingen.

------------------------------------------------

MSc Felicia Dahlgren Lidman försvarade sin doktorsavhandling, Natural regeneration and management of birch, den 7 oktober 2022 vid SLU i Umeå.

Länk till avhandlingen (pdf)

Mer information

Felicia Dahlgren Lidman, doktorand
Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
felicia.lidman@slu.se
https://www.slu.se/cv/felicia-dahlgren-lidman/

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Björkskog. Foto: Felicia Lidman

Felicia Lidman under arbete i fält. Foto: Johannes Larson