SLU-nyhet

Kraftig överskattning av skogsavverkningar i uppmärksammad Nature-artikel

Publicerad: 29 april 2021

En studie om Europas skogsbruk framtagen av forskare vid EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum som publicerades i tidskriften Nature förra året, ifrågasätts nu av 33 europeiska forskare, varav fyra från svenska universitet. I en ny artikel visar de att metodfel vid användning av satellitdata ledde till felaktiga resultat i den tidigare studien. Bland annat överskattades avverkningsvolymerna i Europa med en faktor 10, eftersom naturliga störningar såsom brand, torka och stormar feltolkades som avverkningar.

Den nya artikeln, som även den har publicerats i Nature, har Marc Palahí från Europeiska skogsinstitutet som huvudförfattare. Medförfattarna från svenska lärosäten är Göran Berndes från Chalmers, Tom Pugh från Lunds universitet samt Håkan Olsson och Jonas Fridman från Sveriges lantbruksuniversitet.

Ökar skogsavverkningarna i Europa? Ja, men inte lika mycket som rapporterades i juli 2020 i en artikel i Nature som har väckt stor uppmärksamhet. Och i Sverige minskade avverkningarna under den period som studerades.

I artikeln Abrupt increase in harvested forest area over Europe after 2015, användes satellitdata för att uppskatta avverkade skogsarealer och resultaten visade en abrupt ökning, 69 procent, av den avverkade skogsbiomassan i Europa mellan perioderna 2011–2015 och 2016–2018. Författarna, från den europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (Joint Research Centre, JRC), spekulerade i att ökningen kunde bero på en ökad efterfrågan på träbaserade produkter som har drivits på av EU:s politik för bioekonomi och bioenergi. Artikeln har fått stor uppmärksamhet och skapade en häftig debatt, såväl vetenskapligt som politiskt, i samband med att EU-parlamentet under sommaren 2020 diskuterade EU:s framtida skogsstrategi.

I den nya artikeln, Concerns about reported harvests in European forests, som just har publicerats i Nature, ifrågasätter 33 forskare från 13 europeiska länder, inklusive Sverige, slutsatserna i studien. Den största delen av den ökade avverkning som enligt JRC-studien har ägt rum beror enligt de 33 forskarna på metodfel i hanteringen av satellit-data.

Metodfelen består i att JRC-forskarna har använt globala kartor över avverkningar som inte är avsedda att användas för studier där skogsbruk under olika tidsperioder jämförs. Dels har satelliternas sensorer blivit känsligare mellan de perioder som JRC-forskarna har jämfört, dels har metoderna för att kartera förändringar förbättrats över tid vilket bl.a. har resulterat i att en ökad mängd gallringar karteras som förändringar i senare versioner av dessa kartor, jämfört med tidigare versioner. Dessutom har naturliga störningar i skogarna, främst brand, torka och stormar, ofta felaktigt tolkats som avverkningar i JRC-studien.

Dr Marc Palahí, direktör vid European Forest Institute (EFI), som är huvudförfattare till den nya artikeln, konstaterar: “I framtiden måste skogsinformation baserad på satellitdata bedömas mer noggrant, och hänsyn måste tas till metodologiska aspekter för att undvika förhastade slutsatser. Samarbetet mellan EU-kommissionen och medlemsländerna måste förbättras samtidigt som vetenskapligt robusta och vedertagna metoder används för att generera bättre skogsinformation till policy-arbetet relaterat till EU:s “Green Deal”.

“Vi blir bättre och bättre på att upptäcka vad som händer med skogen”, säger Dr Ruben Valbuena från Universitetet i Bangor, som har varit delansvarig för svarsartikeln. En orsak till de felaktiga beräkningarna i JRC-studien var en missbedömning av hur satellit-bilder, och de metoder som använts för att analysera dem, har förbättrats mellan de perioder som jämfördes. “Satellitbildstolkning måste följa strikta protokoll som visar hur stora felkällorna är, och det måste göras tydligare åtskillnad mellan avverkning och andra orsaker till att skogens utbredning förändras”, säger han.

Gert-Jan Nabuurs, professor vid universitetet i Wageningen och huvudförfattare i kapitlet som hanterar skog och skogsbruk i IPCC's Sixth Assessment Report (AR6), medverkade också i studien och säger att “avverkade volymer i Europas skogar har ökat de senaste åren, men med 6 procent, inte 69 procent som JRC-studien hävdar. Vad som snarare behöver lyftas fram är den kraftiga påverkan som naturliga störningar har haft på skogarna i många av Europas länder under de senaste åren”.

“Den här kritiken av JRC-forskarnas felaktiga resultat är viktig och kommer i rätt tid då den ger underlag för pågående politiska processer inom EU, som exempelvis taxonomi för hållbara investeringar och revideringen av direktivet för förnyelsebar energi som syftar till att säkerställa att satsningar på förnyelsebar energi bidrar effektivt till EU:s ökade klimatambitioner för 2030", säger Göran Berndes på Chalmers, som liksom Nabuurs medverkar som huvudförfattare i AR6.

”Som tidigare meddelats, i en gemensam pressnyhet från SLU och Skogsstyrelsen den 3/7 2020 och även i en särskild rapport från Skogsstyrelsen, så har den avverkade arealen i Sverige inte ökat med de 36 procent som anges i JRC-studien, utan den har tvärtom minskat med 8 procent mellan de studerade perioderna. Studien som nu publiceras i Nature visar att JRC-forskarna kraftigt överskattat ökningen. Felaktiga beslutsunderlag riskerar att leda till politiska beslut kring skogsbruk som är långt ifrån optimala", säger Jonas Fridman och Håkan Olsson på SLU i Umeå.

“Med klimatförändringarna vi ser framför oss kommer mest troligt nivåerna av naturliga störningar i skogen, såsom torka, brand, stormar och efterföljande insektsangrepp, att öka i Sverige och övriga Europa. Vi måste då kunna avgöra hur omfattande dessa skogsskador är, och förstå hur de uppstår och vad som kan göras för att begränsa dem. Detta förutsätter fjärranalysbaserade metoder där markbaserade mätningar används som referensdata”, säger Tom Pugh vid Lunds universitet.

Innebörden av de fel i JRC-studien som påtalas av Palahí och hans kollegor har global relevans, då många studier som ger underlag till beslutsfattare, och till samhället i stort, om skogstillståndet i världen är baserade på fjärranalysdata. Analyser av kartmaterial och andra produkter som bygger på satellitdata har blivit nyckeln till uppskattningar av skogarnas utbredning och avskogningens omfattning i världen, och för att kunna fatta kloka beslut behöver vi därför underlag som bygger på vetenskapligt robusta metoder.

Detta pressmeddelande bygger på ett pressmeddelande på engelska från European Forest Institute:
http://www.efi.int/articles/nature 

De två artiklarna i Nature

Referens till JRC-artikeln i Nature: Ceccherini, G., Duveiller, G., Grassi, G. et al. Abrupt increase in harvested forest area over Europe after 2015. Nature 583, 72–77 (2020). https://doi.org/10.1038/s41586-020-2438-y

Referens till den nya artikeln av Palahí m. fl. i Nature: Palahí, M., Valbuena, R. et al. Concerns about reported harvests in European forests. Nature 592, E15–E17 (2021). https://www.nature.com/articles/s41586-021-03292-x

Kontaktpersoner för svenska medier

Håkan Olsson, professor i fjärranalys, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), hakan.olsson@slu.se, +46 705 535 701

Jonas Fridman, senior miljöanalytiker, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), jonas.fridman@slu.se, +46 706 784 052

Thomas Pugh, Lunds universitet, thomas.pugh@nateko.lu.se, +46 462 228 697

Göran Berndes, professor, biomassa och landanvändning, Chalmers tekniska högskola, goran.berndes@chalmers.se

Kontaktpersoner för internationella medier

Marc Palahí, European Forest Institute, marc.palahi@efi.int, +358 10 773 4342

Rubén Valbuena, Bangor University, r.valbuena@bangor.ac.uk, +44 7913 725207

Gert-Jan Nabuurs, Wageningen University and Research and Wageningen Environmental Research, gert-jan.nabuurs@wur.nl, +31 6 10559433


Kontaktinformation