SLU-nyhet

Gödsling av ungskog riskerar försämra ekosystem

Publicerad: 26 april 2021
Svart insekt på trä.

För att öka tillväxten av träd och därmed kunna öka inlagringen av koldioxid finns ett stort intresse för behovsanpassad gödsling av ungskog. Men en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att denna metod påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Ungskogsgödsling används inte i stor skala i Sverige i dag, men intresset för att använda metoden mer storskaligt är stort, då en ökad tillväxt av träden förväntas ge en större inlagring av koldioxid. Metoden går ut på att skogen börjar gödslas när träden är fyra till sex meter höga. Näring tillförs vartannat år och gödslingen anpassas så att träden inte ska ha brist på något näringsämne.

Eftersom metoden är så pass ny finns det väldigt få studier om hur den biologiska mångfalden påverkas. I ett storskaligt experiment nära Lammhult i Småland har forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, undersökt effekten av ungskogsgödsling på marklevande skalbaggar. Detta är första gången effekterna utvärderas på insekter, närmare bestämt skalbaggar som hör till familjen jordlöpare.

– Resultaten visar att denna typ av intensiv skogsskötsel påverkar mångfalden och artsammansättningen hos jordlöpare. De stora arterna gynnades och de små missgynnades i de täta gödslade bestånden, säger Antonio Rodríguez, postdoktor vid SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö.

Mångfalden av skalbaggar försvann

När forskarna jämförde skalbaggssamhället i gödslade bestånd och i likvärdiga kontrollbestånd som inte gödslats, såg de att skalbaggssamhället i det gödslade området blev homogent med endast de stora arterna av jordlöpare kvar.

– Ungskogsgödsling har negativa effekter på markskalbaggars mångfald. Variationen i skogen blir mindre, ekosystemet förenklas och riskerar att utarmas. Detta kan i sin tur minska motståndskraften mot störningar, säger Therese Löfroth, universitetslektor vid SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö.

Tidigare har storskalig intensiv skogsgödning betraktats som en potentiell metod för att möta ökande krav på kolbindning och produktion av biomassa från barrskog. Men skogar som sköts för att maximera produktion av virke blir mer enformiga, tätare och mörkare.

Utarmade och förenklade skogar anses känsligare mot störningar som klimatförändringar, stormar och angrepp av skadedjur dels eftersom alla träd är likadana. Om skogen har träd av lika storlekar och av olika arter är chansen större att någon art tål påfrestningen bättre. En stor rikedom av rovlevande insekter har också större chans att hålla nere mängden skadedjur.

– Införandet av mer intensiva skötselformer i redan hårt brukade skogslandskap påverkar skogens biologiska mångfald vilket också kan påverka motståndskraften mot störningar, vilket inte nödvändigtvis uppvägs av den ökade biomassaproduktionen, säger Therese Löfroth.

Tät skog. Foto.
Tät granskog ger fattig undervegetation. Foto: Jörgen Wiklund

Vetenskaplig artikel

Rodríguez, A, Hekkala, A‐M, Sjögren, J, Strengbom, J, Löfroth, T. Boreal forest fertilization leads to functional homogenization of ground beetle assemblages. J Appl Ecol. 2021; 00: 1– 10. https://doi.org/10.1111/1365‐2664.13877

Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se