SLU-nyhet

Snabba förändringar kan hota älgen

Publicerad: 16 mars 2021
Älg med gult halsband i vinterlandskap. Foto.

Snabba förändringar i klimat och markanvändning kan leda till att älgar drabbas av svält. Särskilt utsatta är älgar som lever i norra Sveriges fjäll- och kustmiljöer, där stränga vinterförhållanden råder. Det visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.

Nordliga miljöer världen över genomgår omfattande förändringar i både markanvändning och klimat i snabb takt. Kunskap om hur djur som lever i extrema miljöer anpassar sig till förändringar är därför avgörande. För att anpassa sig kan de vilda djuren antingen ändra sin kost, sin energiförbrukning eller båda delarna.

– Kunskaperna från den här studien visar att älgar riskerar att drabbas av ökad fysiologisk stress genom svält om deras livsmiljöer förändras för snabbt så att de inte hinner anpassa sig som art, säger Christian Fohringer, doktorand vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.

Älgars föda kopplas till deras mående

I en ny studie har forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, studerat 264 älgar som lever i fjäll-, barrskogs- eller kustlandskap i Sveriges nordligaste delar. Områdena är olika mycket påverkade av människor.

Forskarna har analyserat blod- och spillningsprover som de samlat in under flera vintrar för att se vad älgarna äter och hur det påverkar deras ämnesomsättning. Resultaten visar en tydlig koppling mellan tillgänglig föda och älgars mående.

– Älgen anpassar sin diet efter den föda som finns tillgänglig. Vad älgen äter påverkar koncentrationen av olika metaboliter, ämnen som uppstår i ämnesomsättningen, som indikerar hur älgen mår, säger Christian Fohringer.

Älgarna i studien har specialiserat sig på att äta tall, björk, sälg/asp eller en blandning, beroende på vad som finns tillgängligt i deras livsmiljöer.

Svårt att hitta föda på vintern

Hos de älgar som lever vid kusten och i fjällen hittade forskarna höga koncentrationer av ämnen som uppstår när kroppen svälter. Forskarna såg också skillnader mellan älgtjurar och älgkor i analyserna.

– Alla älgar tappar vikt på vintern men älgar som lever i skogslandet, där det totalt sett finns mer vintermat, behöver inte svälta lika mycket som älgar i fjällen eller vid kusten, säger Christian Fohringer och fortsätter:

– I våra data är det också tydligt att älgtjurarna går in i den stränga vintern med sämre energireserver än älgkorna på grund av brunsten.

Älgarna i fjällen och kusten tar igen vinterns svält under vår och sommar, då fjäll och kust under ett normalt år troligtvis erbjuder mer och bättre föda än skogslandskapet. Det behöver alltså inte vara sämre att vara älg i fjäll eller kust än i inlandet.

Vad är då problemet?

– Om det blir en ökad störning i älgens livsmiljö kommer de älgar som finns i fjällen och vid kusten att påverkas mest. De är känsliga för snabba förändringar eftersom de inte kan buffra på samma sätt som älgar i skogslandskap, säger Christian Fohringer.

Porträttbild av Christian Fohringer.

Christian Fohringer
Foto: Susanna Bergström, SLU
(Klicka för högupplöst bild)

Vetenskaplig artikel

Christian Fohringer, Ilona Dudka, Robert Spitzer, Fredrik Stenbacka, Olena Rzhepishevska, Joris P. G. M. Cromsigt, Gerhard Gröbner, Göran Ericsson, Navinder J. Singh: Integrating omics to characterize eco‐physiological adaptations: How moose diet and metabolism differ across biogeographic zones, Ecology and Evolution, 2021. https://doi.org/10.1002/ece3.7265

Studien har till största delen finansierats av det Nordforsk-finansierade programmet REXSAC, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Kempestiftelserna, SciLifeLab och SLU. Studien är ett samarbete med Svenskt NMR Center vid Umeå universitet.

 

Disputation

Christian Fohringer försvarar sin avhandling Adaptations of mobile ungulates in a changing North där denna studie ingår den 19 mars kl. 09. Följ disputationen live.

Karta som visar var älgarna i studien finns och vilken föda de i huvudsakligen äter.

(Klicka för högupplöst version)

Fakta:

Detta åt älgarna under vintern

Om en älgs diet består till mer än 60 procent av en sorts föda anses den vara specialiserad på den födan.

194 älgar i studien hade en diet rik på tall.

32 älgar hade en diet dominerad av björk.

10 älgars dieter dominerades av sälg och asp.

28 älgar var generalister och var alltså inte specialiserade på någon särskild typ av trädslag.

Titta på kartan ovan för att se var älgarna med de olika dieterna finns.


Kontaktinformation