Inte bara antalet stora betande fåglar som avgör skador på grödor

Från att tidigare ha varit sällsynta har stora betande fåglar som gäss, svanar och tranor ökat kraftigt. En kombination av naturvårdsinsatser, mildare klimat och moderniserat jordbruk har gynnat dem. Åkrarnas grödor är lockande med sin näringsrika föda och stora betande fåglar orsakar omfattande skador och ekonomiska förluster för många lantbrukare. Det har lett till ökade konflikter mellan naturvårdsintressen för att skydda fåglar och biotoper och jordbruket.

I sin avhandling har Teresa Montras Janer studerat hur antalet gäss, tranor och svanar varierar i tid och rum (hur många de är och var i landet de är) och hur detta sedan kopplar till de skador som fåglarna orsakar genom att de betar på jordbruksgrödor.

Hon har bland annat utnyttjat skaderapporter från lantbrukare (som är underlag för ekonomisk ersättning) tillsammans med data från nationella inventeringar för åren 2000-2015

Samband mellan fåglar och skador

Det antas ofta att det finns ett linjärt samband mellan skador och antal fåglar, vilket i teorin betyder att två gäss äter eller skadar dubbelt så mycket som en gås. Men i verkligheten är det inte så enkelt. Teresa och hennes kollegor har sett att skadorna ökar med antalet fåglar, men även andra faktorer (till exempel väder) påverkar skadegraden. Därför är det mycket svårt att förutsäga hur stora skadorna kommer att bli från år till år, även om man vet hur många fåglarna är. Att minska populationen kan vara ett sätt att minska skadorna på lång sikt, men man kan inte förvänta sig en direkt respons.

Variation mellan olika grödor

Skadorna varierar mellan olika typer av grödor. Det beror inte bara på fåglarnas födoval utan också på lantbrukarnas vilja att rapportera skador. Det är till exempel troligare att lantbrukare anmäler skador på potatis än korn och vall eftersom det är en större ekonomisk förlust. Men forskarna kunde se att korn uppskattades av alla arterna. Tranor äter gärna potatis medan raps var mycket attraktivt för sångsvan.

Lokala förhållanden

Var och när skador uppstår beror inte enbart på typ av gröda. Andra faktorer som avstånd mellan fält och övernattningsplatser, typen av landskap, storlek på fält, utvecklingsstadium på gröda, användning av gödning samt olika slags störningar kan också påverka den lokala skaderisken.

Olika mönster i olika regioner

Teresa och hennes kollegor såg också att olika regioner i Sverige hade tydliga mönster för skador. Till exempel hade skaderapporter i västliga och nordliga regionerna en topp i augusti till början av september, framförallt tranor som hade ätit på korn. På Gotland sågs en topp i april-maj med nästan uteslutande skador av vitkindad gås på vall. Region Mellansverige hade mest skador under juni-september, där dominerande dels skador av trana på korn och potatis, dels skador av grågås på korn.

Läs mer 

Avhandling

Large grazing birds and crop damage -Investigating spatial and temporal patterns to guide management practices

Faktablad

Samband mellan förekomst av stora betande fåglar och skador på gröda

Var och när uppstår skada på gröda av tranor, gäss och svanar?