Mjölkföretagen behöver anpassad rådgivning

Under de drygt 30 år jag arbetade som rådgivare har svensk mjölkproduktion förändrats radikalt. 90 % av mjölkföretagen har försvunnit. Utvecklingen när det gäller antalet kor och invägningen har inte varit lika radikal. Men mejeriindustrin har genomgått ett omfattande strukturomvandling.

Trots detta är mjölkproduktionen fortfarande ett av de starkaste benen i svenskt lantbruk. Men näringen har många ansikten.

Två grupper med stora skillnader

Statistiken säger att den svenska mjölkgården har 100 kor. Bryter vi ner statistiken på antalet företag i storleksgrupper visar det sig en annan bild. Vid var sin sida av genomsnittet finns det två grupper med väsentliga skillnader i struktur och utveckling. De 1000 företag som har mer än 100 kor har i genomsnitt 200 kor och det är storleksgruppen med över 200 kor som växer i antal.

Samtidigt har 2000 företag 50 kor i snitt. Antalet företag med mindre än 100 kor minskar i alla storleksgrupper.

Stort förtroende trots kriser

Mjölkproduktionen och branschen rider i media ofta på glada bönder, gröna betesmarker och bilder på nyfikna sällskapliga kor. Och konsumenterna har stort förtroende för mjölkbönderna trots kraftfull marknadsföring av substitut och skandalreportage.

Jag vill att vi lyfter blicken från den gängse bilden och ställer oss i företagarens stövlar och antar företagarens perspektiv. Detta för att bättre förstå vad som kan behövas för att stimulera de mjölkföretag som finns kvar att ta strategiska beslut om sina företags framtid.

Mot bakgrund av mina år i rådgivningen kan jag ifrågasätta det ensidiga fokus som funnits på storleksrationalisering och skalfördelar som alltför ensidiga parametrar när det tas strategiska beslut om framtiden i det enskilda företaget. Om vi ska ta frågorna om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet på allvar bör vi se mer till det enskilda företagets specifika förutsättningar och resurser än på storleken. Det är också viktigt för både företagare och rådgivare att bejaka att det är ett komplext system. Detta stöds av forskningen inom entreprenörskap och företagande.

Rådgivarna vill utvecklas

Detta ställer i sin tur nya krav på rådgivarna och de verktyg man använder där för att nå fram och bli relevanta för företagarna.  Det blir allt vanligare att de strategiska frågorna kommer upp som en del i den rena produktionsrådgivningen eller när man träffar ekonomen. Både vi och RådNu märker av fler frågor från alla typer av rådgivare som vill utveckla sin rådgivning för att kunna möta dessa frågor. Det har också visats i undersökningar där man studerat skillnaderna i uppfattning mellan rådgivare och jordbrukare inom ämnen kopplade till förändring, ledning och strategi.

Politik och strategier nya utmaningar

Och som om inte det var nog komplicerat så kommer ny utmaningar för mjölkföretagen i form av ny gemensam jordbrukspolitik och på sikt påverkan från mer övergripande strategier som diverse klimatmål, Från jord till bord och Biodiversity 2030. Det kommer att ställa höga krav på rådgivarna att anpassa rådgivningen till den situation som råder i det enskilda fallet.

Här pågår forskningen för fullt och lyfter bl.a. frågor som hur rådgivarna klarar av att växla mellan olika rådgivningsstilar beroende på vilken situation man befinner sig i. Det gäller även förmågan att anpassa rådgivningen till företagarens mål och situation, för att kunna bli ännu mer riktad i sin rådgivning. En viktig fråga är hur rådgivningen bidrar till att bygga strategi och strategi blir relevant att arbeta med och genomföra för så stor måluppfyllelse som möjligt för den enskilde.

Det finns stort utrymme att baserat på nuvarande forskning utveckla kompetensutveckling riktad till rådgivare, men också för ytterligare forskning kring vilka metoder som ger effekt. Nya vägar via nätverk, digitaliseringens möjligheter och tätare utbyte mellan aktörerna i kunskapssystemet är önskvärt."

Per Hansson, verksamhetsledare SLU Kompetenscentrum företagsledning