SLU-nyhet

Hälsan hos kustfisken bättre men fortfarande tydligt påverkad

Publicerad: 10 september 2020
Fisk i akvarie på BSSC Skansen.

Provfisken, fiskhälsoanalyser och miljögiftsprovtagningar visar att fiskens hälsa i fyra områden längs den svenska kusten återhämtat sig något, men att halterna i fisken av miljögifterna kvicksilver och pesticiden HCB ökar under perioden 2002-2018. Mängden karpfiskar som mört ökar medan förekomsten av abborre tenderar att minska. Detta visar forskare från Göteborgs universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i ett nyligen publicerat faktablad från den nationella integrerade kustfiskövervakningen i Sverige.

Inom den nationella miljöövervakningen i Sverige finns sedan slutet 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning som utförs årligen i fyra så kallade referensområden längs den svenska kusten. Från Fjällbacka i Västerhavet till Holmöarna i Kvarken. Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och dess miljögiftsbelastning. Övervakningen utförs av Göteborgs universitet (fiskhälsa), Naturhistoriska riksmuseet (miljögifter) och Sveriges lantbruksuniversitet (fiskbestånd) på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Resultaten från 2019 års undersökningar publiceras nu i ett omfattande faktablad på SLU:s webb.

- I våra provfisken får vi allt större fångster av mört och andra karpfiskar. Det här är arter som gynnas av varmare och mer näringsrika vatten, och ökningen är ett tydligt tecken på att referensområdena påverkats av övergödning och klimatförändring, säger Noora Mustamäki, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser, SLU och huvudförfattare till rapporten.

Oroväckande är även att rovfisken abborre tenderar att minska i de tre områdena i Östersjön och att rovfisken gädda minskar i Torhamn i Blekinge skärgård. Rovfiskar är viktiga för ekosystemets struktur och funktion genom att de håller bytesfisken i schack och därmed kan minska övergödningssymptom som trådalger i kustområden. Därtill bidrar abborre och gädda till ytterligare ekosystemtjänster genom att de är viktiga målarter för det kustnära yrkes- och fritidsfisket.

Men det finns också positiva signaler i provfiskeresultaten. Den rödlistade ålen i Fjällbacka ökar, och det gör även gösen i Kvädöfjärden i de södra delarna av Östergötland, sillen i Torhamn och siken vid Holmöarna.

Även om det finns tecken på en minskning av abborre ökar artens tillväxt och det finns relativt gott om stora individer i de studerade populationerna. Detta tyder på att fisketrycket är relativt lågt i de studerade områdena.

Samtidigt finns tydliga indikationer på att fiskens hälsotillstånd inte är tillfredsställande även om en viss återhämtning skett under de senaste åren.

- Vi ser en fortsatt hög aktivitet av avgiftningsenzymet EROD och relativt små könsorgan givet fiskens storlek i de undersökta områdena, säger Lars Förlin, professor emeritus vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet som lett studierna av fiskens hälsa. Både abborren och tånglakens ämnesomsättning och andra viktiga fysiologiska funktioner verkar vara påverkade. Enligt Lars Förlin tyder detta på att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter, t.ex. PAH:er eller ämnen med dioxinlik effekt.

När man tittar på de studerade miljögifterna i fisken, är bilden lika tydlig.

- Halterna av de flesta miljögifterna som analyserats i fiskens vävnader är stabila eller minskar, säger Suzanne Faxneld, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet.

Flertalet av de metaller, pesticider och PCB:er som analyserats visar inga tydliga trender från 2002 hos varken abborre eller tånglake, men det finns undantag i kvicksilver, koppar och pesticiden HCB vars halter under senare år ökar i abborre. Halterna av kvicksilver ligger även över EU:s gränsvärde för det naturliga ekosystemet, men långt under gränsvärdet för humankonsumtion.

Vad som orsakar förändringarna i fiskens hälsa, fisksamhällets sammansättning och struktur och ökande halter av vissa miljögifter är ännu inte klarlagt.

- Kustområden utgör en hot-spot för påverkan och fisken utsätts för flertalet olika förändringar i miljön, som övergödning, klimat, påverkan från kända och okända miljögifter, förlust av nyckelhabitat, fiske och inte minst ökad predation från säl, skarv och storspigg, säger Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, SLU.

Enligt professor Lars Förlin är det oroande att de observerade förändringarna sker i referensområden som anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför av största vikt att klargöra de bakomliggande orsakerna, och om tillståndet har ett lokalt ursprung eller är mer allmängiltigt förekommande i flertalet kustområden.

Ladda ner faktabladet här.


Kontaktinformation

Jens Olsson, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU jens.olsson@slu.se, 010-478 41 44

Noora Mustamäki, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
noora.mustamaki@slu.se, 010-478 41 79

Lars Förlin, professor emeritus vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. lars.forlin@bioenv.gu.se, 0705-163676

Suzanne Faxneld, intendent vid Enheten för Miljöforskning och övervakning, Naturhistoriska riksmuseet. Suzanne.Faxneld@nrm.se, 08-5195 4114