Nyhet

Gröna lösningar gav skydd mot översvämning

Publicerad: 02 september 2019

Stadsmiljöer dominerade av hårdgjorda ytor har begränsad förmåga att ta hand om allt dagvatten som bildas vid skyfall. Ett sätt att avlasta dagvattensystemen, och minska översvämningsrisken, är att utnyttja ”grön infrastruktur”. Det kan handla om parkmark, gröna innergårdar, diken och kanaler, men också om installationer som bromsar upp vattenflödena, såsom gröna tak och regnbäddar. En unik studie från LTH och SLU visar att en ”grön ombyggnad” av ett bostadsområde i Malmö verkligen har lett till mindre översvämningsskador.

Sensommar i Sverige innebär skiftande väder och ofta även lokala översvämningar efter störtskurar och åskregn. Många kommuner arbetar hårt för att bli klimatneutrala inom ett antal år, men även för att kunna stå emot kommande klimatförändringar bättre. Klimatanpassning ska göra samhället mer tåligt (resilient) så att vi kan minska skadorna vid extrema väderfenomen. Nu har Johanna Sörensen från Lunds tekniska högskola (LTH) och Tobias Emilsson från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visat att grön infrastruktur kan vara ett sätt att minska översvämningarna vid stora skyfall.

De flesta klimatprognoser tyder på att Sverige kommer att utsättas för kraftigare regn oftare än idag. Redan idag är översvämningar vid kraftigt regn förenat med stora kostnader. Det som gör stadsmiljöer extra utsatta är att en stor del av marken är bebyggd eller asfalterad, och att vattnets infiltration därmed begränsas. Köpenhamn har fått utstå tre stora översvämningar under 2000-talet, där översvämningen 2011 slog alla rekord i antal översvämmade källare och kostnader. 2014 drabbades Malmö av ett stort skyfall som ledde till kostnader på 600 miljoner kr. De flesta är överens om att våra städers dagvattensystem behöver utvecklas och förbättras, inte bara för att hantera dessa extrema väderhändelser bättre utan även för att skapa andra positiva rekreativa värden i våra allt tätare städer.

Grön infrastruktur avlastar dagvattensystemen

Grön infrastruktur förs ofta fram som ett viktigt inslag i mer hållbara städer och i dagvattensystem. Genom att kombinera parkmark, gröna innergårdar, diken och kanaler med mer specifika installationer såsom gröna tak och regnbäddar, kan man minska mängden avrinnande dagvatten från urbana ytor.

Det finns många exempel på denna typ av integrerade lösningar i flera sentida utvecklingsprojekt, t.ex. Västra hamnen i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Ett av de första projekten där man jobbade med att få in flera olika typer av gröna lösningar var i Ekostaden Augustenborg i Malmö. Genom ett tätt samarbete mellan stad och privata aktörer, och med statligt stöd, lyckades man få in en uppsjö av tekniska lösningar med dagvatten i fokus.

Kraftig minskning av skadeärenden

I en nyligen publicerad studie har Johanna Sörensen från LTH och Tobias Emilsson från SLU visat att den gröna ombyggnationen av bostadsområdet Augustenborg – med gröna tak, dammar, träd och öppna dagvattensystem – har lett till mindre översvämningsskador vid kraftigt regn.

Studien bygger på en genomgång av rapporter och skadeärenden som har anmälts till VA SYD och olika försäkringsbolag. Det visade sig att boende i Augustenborg, jämfört med kringliggande bostadsområden, bara rapporterade in en tiondel så många skador efter det stora regn som drabbade Malmö 2014.

Samma reduktion i skador syns också vid större regnhändelser under perioden 2007–2015. Om man tittar på data som ligger längre tillbaka i tiden och jämför områdena före den ombyggnad som gjordes i slutet av 1990-talet, så ser man inte dessa skillnader. Det var alltså själva ombyggnaden av Augustenborgsområdet med fokus på grön infrastruktur och öppen dagvattenhantering som löste den lokala översvämningsproblematiken.

– Vi har inte kunnat hitta något annat exempel på forskning där man undersökt effekten av grön infrastruktur vid en faktisk översvämningshändelse. Studien från Augustenborg är med andra ord unik i sitt slag, säger Johanna Sörensen.

Även om dagvattensituationen har blivit bättre i Augustenborg så finns det fortfarande utrymme för förbättringar. De sker fortfarande en del översvämningar, bland annat på grund av dåliga utformningar vid t.ex. garagenedfarter och källartrappor, där ytvatten kan rinna direkt ner i källare vid kraftigt regn. Så extrema regn var inte i fokus när Augustenborgs dagvattensystem med grön infrastruktur byggdes.

– Vår studie visar att en väl utformad grön dagvattenlösning kan reducera översvämningar och göra livet bättre för boende i hela stadsdelar, säger Tobias Emilsson.

Mer information

Kontaktpersoner

Johanna Sörensen, avdelningen för teknisk vattenresurslära, LTH, 046-222 44 87 (0723-158019), johanna.sorensen@tvrl.lth.se

Tobias Emilsson, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Alnarp, SLU, 070-2304164, tobias.emilsson@slu.se

Vetenskaplig artikel

Sörensen, J., & Emilsson, T. (2019) Evaluating Flood Risk Reduction by Urban Blue-Green Infrastructure Using Insurance Data. Journal of Water Resources Planning and Management, 145(2).
https://ascelibrary.org/doi/full/10.1061/%28ASCE%29WR.1943-5452.0001037

Svensk sammanfattande artikel (gratis)

Sörensen, J. (2018) Pluviala översvämningar i stort och smått. Tidskriften VATTEN, 74(4): 207–220.

Pressbilder

(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

 

Vegetation på tak, s.k. gröna tak, är ett sätt att hantera dagvatten direkt där det faller, samtidigt som man kan få andra ekosystemtjänster såsom biologisk mångfald. Foto: Tobias Emilsson

 
Ett annat sätt att hantera dagvatten och skapa mervärden i stadsmiljö kan vara att installera s.k. regnbäddar eller biofilter. Dessa byggs i marknivå och hanterar vatten från tak och hårdgjorda ytor på mark. Foto: Tobias Emilsson

Relaterade sidor: