Rön från flottans ekskog ska bli råd för dagens ekplanteringar

För nästan 125 år sedan anlades de första vetenskapliga provytorna för ekskog på Visingsö i Vättern. Forskarna Per-Magnus Ekö och Ulf Johansson från SLU fullföljer nu det arbete som deras företrädare inledde.

Egentligen började det ännu tidigare. De första ekarna på provytorna planterades hösten 1831 med avsikt att säkra flottans behov av ekvirke. Långt innan träden kunde användas hade förstås stålfartygen tagit över, men den rekordstora ekskogen fick annan användning. Eftersom den anlades under ledning av skogshushållningens fader, Israel af Ström, är allt noga dokumenterat, tillsammans med efterföljande mätresultat. Det finns med andra ord ett mycket intressant bakgrundsmaterial, men mycket har bara samlats på hög. För att göra det användbart digitaliserar forskarna nu materialet och bygger på med nya mätningar.

– Under över ett århundrade har det gjorts stora insatser för att mäta och dokumentera – då känns det angeläget att allt arbete kommer till nytta. Alltför många resultat blir bara liggande, framhåller Per-Magnus Ekö och Ulf Johansson.

Det är ett tidsödande arbete att tränga igenom det gamla handskrivna materialet och med hjälp av digitala analyser upptäcka och rätta till missar vid tidigare mätningar.

Forskarna går igenom alla SLU:s långsiktiga försöksytor för ek, varav den nordligaste finns i Östergötland. När alla bitarna är på plats om något år finns en ny kunskapskälla att ösa ur. Det gäller inte minst ekens tillväxt, där dagens produktionstabeller kan uppdateras med hjälp av betydligt längre tidsserier. Den samlade kunskapen ger också ny vägledning om ekens skötsel och ekonomi.

På Visingsö, med de äldsta ekarna, kvalitetsbedöms varje träd och värderas efter dagens prisklasser. Eftersom träden stod tätt i ungdomsåren finns trädkronorna oftast kring tio meter upp, med en lång rak stam som ger minst tre stockar. Flera träd är värda runt 10 000 kronor. Det blev med andra ord en ganska god affär, även om träden går till annat än krigsfartyg, men nu är flera kronor oroväckande glesa och en del ekar har fått avverkas i förtid.

– Även om flera mätningar återstår är ytorna nära slutmålet för ekskogsskötsel. Nu återstår att dra lärdom av historien, avslutar Per-Magnus Ekö.

Forskningsprojektet finansieras av Ekfrämjandet och Erik Stenströms stiftelse.

Mer information

Per-Magnus Ekö
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
per.magnus.eko@slu.se, 040-41 51 91

Ulf Johansson
Tönnersjöhedens försökspark, SLU
ulf.johansson@slu.se, 070-568 19 44

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Ekarna på Visingsö planterades tätt, och har dessutom fått trängas med andra träd. Det har gett långa kvistfria stammar, vilket ger fint och värdefullt virke. Foto: Pär Fornling

Per-Magnus Ekö, forskare vid SLU:s institution för sydsvensk skogsvetenskap, mäter dimensionen på en ek. Foto: Pär Fornling

Ulf Johansson spanar upp mot toppen av eken för att bedöma kvaliteten. Foto: Pär Fornling