”Vi är mera lyhörda för lösningar nu”

Rolf Lidskog är professor i sociologi med miljöinriktning vid Örebro Universitet. Han studerar människor, inte träd. Hur vi resonerar inför slutförvaring av kärnkraftsavfall, hur skogsägarna hanterade stormen Gudrun och nu senast de sociala aspekterna av den stora skogsbranden i Västmanland. Men han har dessutom studerat hur MINT-utredningen landade hos de olika intressenterna för 10 år sedan – och han tror att den skulle ha landat annorlunda idag. För med insikten om att något har ett värde för både samhället och individen, så förändrar vi ofta våra värderingar, menar Rolf Lidskog:
– Vi är idag mera lyhörda för lösningar på ett så svårt men viktigt dilemma som klimatförändringen. Kanske särskilt eftersom vi inser att vi måste ändra på något fundamentalt – vår livsstil. Det manifesterar vi genom att göra en del uppoffringar. Vi drar ned på köttet, vi betalar dyrt för elbilar, vi investerar i solel, vi pratar åtminstone om att flyga mindre – dessutom ser vi andra göra det och det förstärker vårt beteende.
– Vår omvärld har förändrats och våra tolkningsramar med dem. Det innebär troligen att fler än för 10 år sedan skulle värdera MINT som en intressant lösning snarare än ett hot, trots att det kan betraktas som en ganska stor eftergift om man t.ex. värnar biologisk mångfald och rekreation. Men eftersom det inte handlar om att ställa om all skog är det enklare att väga målen mot varandra.
– För allt fler inser att vi står inför en prekär situation med svåra praktiska problem. Parisavtalet togs emot med glädje, men är inte så lätt att genomföra. Lösningen består både i att ersätta det fossila och att dessutom fånga och lagra koldioxidutsläpp.
– Titta på Spanien, som tidigare har varit lågmälda i diskussionen – på fem år har de kraftfullt börjat prioritera klimatfrågan när den egna regionen står inför utsikten att förvandlas till halvöken. Men det måste både finnas vilja och redskap, för det ger oss hopp. Hoppet om att faktiskt lyckas med genomförandet.

Vad krävs för att vi ska kunna enas om mera drastiska lösningar på svåra problem?
– Sådant behöver lösas politiskt, med stor lyhördhet för båda sidors ståndpunkter, menar Rolf Lidskog. Särskilt eftersom skogsdebatten är så polariserad. Nyckeln är förståelse för den andra sidans argument. Att bara informera om fakta som stödjer de egna värderingarna är ofta det sämsta alternativet. Det nationella skogsprogrammet kan vara en bra början.

Text: Sverker Johansson