Fakta:
Text & foto: Sverker Johansson
Den här texten är hämtad från Future Forests tidning Skog & framtid som publicerades i juni 2018.
SLU-nyhet
Triad – en del av lösningen?
Publicerad: 07 maj 2019
Kan vi lämna dragkampen mellan skogsproduktion och naturvård bakom oss? Nej, det vore naivt att tro, särskilt då behovet av skogsråvara ökar. Men kanske finns det sätt att kombinera de här två målen.
– En ny väg framåt kan vara att vi slutar fokusera på olika skogsbestånd, säger naturvårdsforskaren
Jean-Michel Roberge. Istället måste vi lyfta blicken och titta på hela landskapet.
Han och hans kollegor vid SLU har visat att man både kan öka skogsproduktionen och minska utdöenderisken för känsliga arter genom att dela in skogslandskapet i tre olika sorters skog. Den första sorten är det vi har mest av i Sverige idag: skog som brukas med viss hänsyn. Den andra är "turbovarianten", med intensivodlade områden. Och så den tredje sorten: skog som lämnas orörd för att kompenserar bortfallet av biologisk mångfald i de intensivt brukade områdena. Sättet att dela in skogslandskapet i tre olika beståndstyper kallas TRIAD.
En dellösning?
Forskarnas studie beskriver hur utdöenderisken påverkas för vedlevande skalbaggar om man intensivbrukar delar av landskapet men kompenserar för förlusten av död ved genom att skydda skog i andra delar. Då hålls nivån av död ved konstant.
– Det skulle kunna vara ett sätt – eller åtminstone en dellösning – för att uppnå både produktions- och miljömålen i ett landskap, konstaterar Jean-Michel Roberge som menar att det är osäkert om
dagens avsättningar räcker:
– Stora delar av hänsynen består ju av små ytor och riskerar att vara för utspridd i landskapet. Naturvårdsforskningen visar att man också måste lämna tillräckliga stora sammanhängande arealer och koncentrationer av naturhänsyn för att det ska fungera för alla arter.
Jean-Michel Roberge tar den mindre hackspetten som exempel.
– Den behöver skog med lövträd och mycket död ved – ungefär 40 hektar för ett häckande par. Om de här 40 hektaren är för utspridda över ett alltför stort område, säg 1000 hektar vilket inte är ovanligt i dagens skogar, så blir det inte energieffektivt för fåglarna att sticka iväg och hämta mat för att sedan flyga tillbaka till boet.
– Och det är precis det som TRIAD handlar om. Att se till att man får tillräckligt höga koncentrationer
av naturvårdsåtgärder i delar av ett landskap, samtidigt som man kan odla intensivt på annat håll.
-
Jean-Michel Roberge och hans kollegor vid SLU har visat att man både kan öka skogsproduktionen och minska risken för att känsliga arter dör ut, genom att dela in skogslandskapet i tre olika sorters skog: dagens skogsbruk med viss hänsyn, skog som lämnas orörd och intensivodlade områden.
1/3
-
Jean-Michel Roberge och hans kollegor vid SLU har visat att man både kan öka skogsproduktionen och minska risken för att känsliga arter dör ut, genom att dela in skogslandskapet i tre olika sorters skog: dagens skogsbruk med viss hänsyn, skog som lämnas orörd och intensivodlade områden.
2/3
-
Jean-Michel Roberge och hans kollegor vid SLU har visat att man både kan öka skogsproduktionen och minska risken för att känsliga arter dör ut, genom att dela in skogslandskapet i tre olika sorters skog: dagens skogsbruk med viss hänsyn, skog som lämnas orörd och intensivodlade områden.
3/3
Möjlig lösning...
– Det är förstås för tidigt för att säga om det här är en av lösningarna, säger Jean-Michel Roberge.
Men det borde absolut kunna prövas genom välplanerade försök i praktisk skala under svenska förhållanden. Det kan ju vara så att vi närmar oss en punkt när vi måste bestämma oss för vilka målkonflikter som ska lösas. Särskilt om efterfrågan på virke skulle öka så mycket att intensivskogsodling börjar diskuteras som en dellösning.
... som skapar låsningar
Slutsatsen från studien är att det inte är effektivt att försöka åstadkomma både ökad produktion och naturvård inom varje enskilt skogsbestånd. Och metoden används redan till viss del i det kanadensiska
skogsbruket. Men i Sverige ser de olika intressenterna stora problem med konceptet. Skogsnäringen ser svårigheter med att fördela uppgifterna bland skogsägarna – vem ska skydda skogen, vem ska jobba på som vanligt och vem ska få ägna sig åt intensivskogsbruk? Och från naturskyddshåll ser man intensivskogsbruk som uteslutet.