Socialt hållbar utveckling på landsbygden

Konferensen The Fifth Nordic Rural Research Conference med temat Challenged ruralities: Nordic welfare states under pressure hölls den 14-16 maj i Vingsted på Jylland i Danmark. Forskaren Helena Nordström Källström deltog i en arbetsgrupp som behandlade landsbygdens förändring i Norden.

Källström presenterade preliminära resultat av en enkätstudie som dels syftar till att ta fram ett antal relevanta indikatorer för att kunna utvärdera den sociala situationen på gårdsnivå för svensk lantbruk, dels rapporterar om hur den sociala situationen på gårdsnivå ser ut idag. Bakom studien står Helena Nordström Källström, Klara Fischer, Elin Röös och Pernilla Tidåker, samtliga forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Intressanta resultat

- Vår studie är inte klar än, men ett spännande resultat som vi tycker att vi ser är att service och kommunikationer, som vägar, skolor och affärer – som ofta anses vara viktiga frågor på landsbygden – inte kom upp som väsentliga indikatorer för den upplevda livskvaliteten. Det kan finnas flera orsaker till det, berättar Helena Nordström Källström.

- Ett annat intressant faktum är att män var nöjdare med sin sociala situation än kvinnor var, vilket är ovanligt i liknande studier kring nöjdhet.

Utifrån enkäten skriver forskarna två vetenskapliga artiklar: en artikel om metoden, hur man kan mäta lantbrukares sociala situation, och en annan artikel om resultaten, hur situationen ser ut idag. Det speciella med angreppssättet är att kvantifiera något som tidigare mestadels undersökts genom kvalitativa studier.

Givande konferens

- Det är vanligt vid konferenser att hamna i en arbetsgrupp där man har svårt att jämföra sitt arbete med andras, men min arbetsgrupp vid denna konferens visade sig vara mycket relevant, berättar Helena Nordström Källström. Flera högaktuella och besläktade studier presenterades, som bidrog till att vi kunde föra en diskussion som kan förbättra, bidra till ökad kvalitet och nya frågor för flera av forskningsprojekten. I flera av projekten arbetar forskare t.ex. med utmaningen att kombinera kvalitativa och kvantitativa data.

Annan forskning som presenterades i arbetsgruppen var exempelvis förändringar i det svenska jordbruket från 1900-talet och framåt utifrån perspektivet hållbart livsuppehälle på landsbygden, ett perspektiv som tidigare mest använts för studier i utvecklingsländer. Det anknyter väl till begreppet livskvalitet som används i den aktuella studien. Denna artikel var en del i ett större projekt och presenterades av Flora Hajdu, även hon forskare vid SLU.

Lantbrukets förändring

Suvi Huttunen, forskare vid universitetet i Jyväskylä i Finland, hade studerat moderniseringen i det finska jordbruket ur olika perspektiv och på olika nivåer. Hon diskuterade två distinkta vägar framåt för moderniseringen idag: dels den traditionella moderniseringen av jordbruket, dels en alternativ utveckling.

I samma studie som Flora Hajdu redogjort för, presenterade forskaren Cecilia Waldenström förändring i lantbruket genom att jämföra gårdar i norra respektive södra Sverige. Hon tog ett exempel på en satsande gård i norra Sverige med en gård med samma ambitioner i Södra Sverige för att illustrera det hon funnit. Enligt Waldenström är en av de stora skillnaderna mellan gårdarna i de olika regionerna skillnader i utbildningsnivå och tillgång till rådgivning och information.

- Utbildning och lärande är en av de indikatorer som undersökts i vår egen studie om livskvalitet, och därför var det intressant att kunna jämföra våra resultat, förklarar Helena Nordström Källström.

Framtidsvisioner och föräldraskap

Jaana Sorvali, forskare vid Natural Resources Institute (LUKE) i Finland, berättade om finska lantbrukares framtidsvisioner, i en studie där hon kombinerat kvalitativa och kvantitativa metoder. Efter fokusgrupper om framtidsbilder har hon sammanställt en enkät där lantbrukare fick rangordna hur troliga dessa visioner var.

Sist i arbetsgruppen presenterade Camilla Eriksson (ur samma intervjustudie som Waldenström och Hajdu redogjort för) en artikel om föräldraledighet i lantbruket. Här såg man bland annat skillnader i synen på föräldraskap mellan olika generationer.

Social hållbarhet

- För mig som forskare var det viktigt att få föra diskussioner kring olika typer av definitioner: Vad kan social hållbarhet och livskvalitet i lantbruket betyda? Vi diskuterade också vårt materials representativitet. Det blir ju extra intressant när man får fram oväntade resultat, berättar Helena Nordström Källström. I sammanhanget av den sista presentationen diskuterade vi också genusperspektiv på studien. Trodde vi exempelvis att de lantbrukare som var föräldralediga var mer nöjda med sitt liv? Det har vi inte undersökt, men det är ett perspektiv vi gärna skulle ta med oss i en kommande studie.

- Även de övriga presentationerna i arbetsgruppen var intressanta som studier att spegla våra data mot.

Nu arbetar forskargruppen med den andra av två vetenskapliga artiklar där de är intresserade av att jämföra våra resultat med andra kvalitativa studier för att testa giltigheten av de kvantitativa indikatorer som tagits fram i den första artikeln, som ett sätt att bestämma social hållbarhet på gårdsnivå.