Dåligt med blåbär i år, enligt SLU:s bärprognos

- Med årets nerdragningar av anslagen har vi fått fokusera prognosen på den viktigaste landsdelen för blåbärsproduktionen i Sverige, nämligen Norrland, säger Jonas Dahlgren på Riksskogstaxeringen vid SLU.

Prognosen pekar mot att det i Norrland blir ett av de sämsta åren, ca 60 % av medelantalet bär för åren 2003-2016, som är den period som SLU har samlat in data till bärprognoserna (se karta och diagram). Den sena våren på många håll i landet, inte minst i norr ska inte spela någon roll för bärproduktionen mer än att mognaden också senareläggs, men det verkar som att många ställen också har drabbats av nattfroster under den viktiga blomningstiden, så att många blommor dött och därmed minskar underlaget för mogna bär.

- Det ser ändå ut att bli tillräckligt med bär för att alla som vill plocka ska få sina bär, men det kan bli nödvändigt för en del att åka till nya ställen som kanske ligger lite mer skyddade från nattfroster, t.ex. på sluttningar och höjder eller där skogen är lite tätare, tillägger Ola Langvall, försöksledare vid Enheten för skoglig fältforskning vid SLU.

För Norrland har vi inte kunnat dela upp prognosen på en nordlig och en sydlig del, som tidigare, utan enbart en skattning för hela Norrland och för Svealand och Götaland kan vi inte göra någon regelrätt prognos alls, då dataunderlaget är alltför svagt i år. För Svealand och Götaland ser det i alla fall ut som att tillgången på blåbär kan bli nära nog normal, även om osäkerheten är stor.

Totalproduktionen av blåbär har inte förändrats
Totalproduktionen av blåbär i hela landet har kunnat skattas under den tid som datainsamlingen vid Riksskogstaxeringen pågått (se diagram 3). Här görs även en jämförelse med en tidigare studie, gjord av Lars Kardell m.fl. under 1970-talet. Även om skattningarna inte är direkt jämförbara på grund av att olika metoder för datainsamlingen användes, tyder inget på att tillgången på blåbär i våra skogar har minskat under en längre tid, snarare tvärt om. För att se någon trend behöver vi dock samla in data på bärtillgången under en betydligt längre period än de hittillsvarande 14 åren, eftersom variationen år från år är så stor.

Sista bärprognosen från SLU
SLU har sedan 2006 fått utökade anslag till sin fortlöpande miljöanalys, för att utveckla och bredda denna verksamhet till samhällets fromma. Data som används till bärprognoserna hade redan börjat samlas in från hela landet av Riksskogstaxeringen. I och med de utökade anslagen föddes tanken att låta dessa uppgifter få komma till allmänhetens nytta genom att presentera prognoser över tillgången på blåbär och lingon i våra skogar. Med hjälp av de erfarenhetstal på hur mycket av blommor och kart som faktiskt blir till mogna bär, som har samlats in på permanenta provytor inom varje landsdel, framför allt på de skogliga försöksparkerna vid Enheten för skoglig fältforskning, kunde prognoserna beräknas. I och med att anslagen nu dras in, kan inte dessa provytor upprätthållas, även om Riksskogstaxeringen fortsätter att samla in ett underlag för att i efterhand kunna skatta bärtillgångarna.

- Det är synd att bärprognoserna drabbas av nerdragningar, eftersom de är så efterfrågade av allmänheten, men även andra viktiga projekt har fått nerdragningar i år och fler lär drabbas nästa år om vi inte kan lyckas övertyga makthavarna att fortsätta stödja denna verksamhet, säger Kevin Bishop, vicerektor för SLU:s fortlöpande miljöanalys.

SLU:s bärprognoser har varit en del av program Skog inom universitetets verksamhetsområde för miljöanalys.