Rekordhög nivå av laxsjukdomen M74 i Dalälven

Prognosen vid SLU Aquas fiskeriförsöksstation i Älvkarleby visar att laxsjukdomen M74 i år förekommer hos 58 % av laxkullarna i Dalälven. Siffrorna är de högsta sedan slutet av 1990-talet, och betydligt högre än förra året då 39 % av laxen drabbades.
Förekomsten av M74 varierar mellan olika älvar och är i år mer än dubbelt så hög i Dalälven jämfört med t.ex. i Luleälven, men även i andra älvar ses en tydlig ökning av M74 i år. Vad ökningen beror på och varför Dalälven är mer drabbad är okänt.
Prognosen visar att även 4 % av öringen i Dalälven i år har drabbats av M74, vilket är mycket ovanligt.
Siffrorna gäller för avkomman från vildfångad fisk i kompensationsodlingar, men även den vilda fisken förväntas vara drabbad i motsvarande grad. I naturen är det dock svårt att studera M74, och även att behandla den.
Laxsjukdomen M 74 beror på brist av b-vitaminet tiamin som gör att laxynglen dör bara några dagar efter kläckningen. I odlingar behandlas ynglen med tiaminbad och utvecklas då normalt. Utan behandling är dödligheten 100 %.
Studien har utförts av fiskeribiolog Hans Börjesson, på uppdrag av SLU Aqua.