Med satellitkartor och Google Maps i snart sagt varje telefon så är det lätt att tro att vi har alla kartor som vi behöver. Men i själva verket är den svenska terrängen rätt dåligt kartlagd. När man går i skogen och följer en karta dröjer det inte länge förrän man hittar en bäck eller en våtmark som inte finns med på kartan.
På svenska terrängkartor saknas 91 procent av diken, 75 procent av rätade vattendrag, 55 procent av naturliga vattendrag och 64 procent av våtmarker, enligt en jämförelse med nationella fältdata. De kartor som vi har vant oss vid är framtagna med hjälp av flygbilder och fältkarteringar som genomfördes på 1930 till 1970-talet. Den tidens kartframställning byggde på otaliga timmar av flygbildstolkning och en imponerande insats av fältkartritare, som också knackade på i stugorna och noterade namn på var enda sjö, berg och vattendrag i hela landet. Men satellit och flygbilder över skogklädda landskap har sina begränsningar. Det går nämligen inte att se små bäckar och våtmarker under trädkronorna.
Det klarar dock dagens moderna laserteknik. Med hjälp av så kallad LIDAR-scanning av hela Sveriges yta har vi nu tillgång till enormt detaljerad information om topografiska förhållanden. Genom att kombinera lasermätningar med fältdata från nationella inventeringar och människors expertkunskap kan vi träna en Artificiell Intelligens (AI) att rita en karta med högre exakthet. Det här tekniksprånget har gjort att SLU i december 2020 släppte en ny digital markfuktighetskarta för hela landet, framtagen med laserdata och AI. På svenska traditionella kartor finns endast 36 procent av våtmarkerna markerade medan SLU Markfuktighetskarta fångar in 79 procent av våtmarkerna.
I detta lunchföredrag berättar Anneli Ågren, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU mer om SLU Markfuktighetskarta, som är framtagen genom en kombination av lasermätningar, fältdata från nationella inventeringar och AI. Kartorna är av stort intresse för skogsbrukets praktiker, som vill undvika att köra sönder blöt känslig mark med sina tunga skogsmaskiner, men den har också flera andra tänkbara användningsområden, till exempel vid våtmarksrestaurering och för svampplockare.
