Moderator är Max Landergård.
09.00 Välkommen!
Lena Tranvik, tf chef SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet
Inledning
Maria Knutson Wedel, rektor vid SLU
Sveriges insekter – fler än vi trott
Svenska artprojektet och dess stora insektsinventering, Svenska Malaisefälleprojektet, har visat att vi har många fler insektsarter än vi tidigare trott. Samtidigt tyder flera internationella studier på att antalet insektsindivider minskar oroväckande snabbt. Det är dags att börja studera insekternas mångfald på bredden och ta hotet om insektsdöden på allvar.
Fredrik Ronquist, professor i entomologi och chef för Enheten för bioinformation och genetik, Naturhistoriska museet
Rödlistan 2020
Wenche Eide, Projektledare för Rödlista 2020, miljöanalysspecialist, SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.
Kaffe
Tillståndet i naturen
Hur ser tillståndet i den svenska naturen ut? SLU Artdatabanken ger en samlad bild utifrån den nya rödlistan, rapporteringen enligt artikel 17 (art- och habitatdirektivet) och artikel 12 (fågeldirektivet) och EUs rapportering av invasiva arter samt Living planet index.
Lena Tranvik, tf chef SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet
Det som göms i snö försvinner med tö
Snölegor tillhör våra mest utsatta miljöer när klimatet förändras. När snön smälter ut tidigare förändras vegetationen och uppfrysningsfenomen accelererar. Smältvattenflödet som försörjer nedanförliggande miljöer sinar. Med krympande snölegearealer blir det färre övervintringsplatser för lämmlar och andra djur.
Nils Cronberg, Universitetslektor vid Biologiska institutionen, Lund universitet
När arter ersätter varandra
Förutsättningar ändras och utbredningar förskjuts. Detta medför att samspelet mellan arter i ekosystemet ändras. Spelar det någon roll att arter ersätts av andra?
Bodil Elmhagen, docent i zoologisk ekologi, forskningssamordnare på Svenska Jägarförbundet
Havsförvaltning när havet förändras
Hur kommer den svenska havsmiljön att förändras under de kommande årtiondena och vad betyder det för livet i havet? Vilka åtgärder är viktiga för att skydda den biologiska mångfalden i svenska hav?
Sofia Wikström, docent, marinekolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
Utdelning av SLU Artdatabankens naturvårdspris
12.00 Lunch
Vad krävs av skogsbruket under kommande decennium?
Vad kommer att dyka upp på agendan inom skogsbruk och naturvård de närmaste 10 åren? Behovet av alternativ och nytänkande är stort för att lätta upp de låsningar som finns mellan olika intressenter. Centralt är diversifiering i planerings-, avverknings- och avsättningsmodeller där markägarna har stora möjligheter att ge förslag på och pröva nya modeller.
Lena Gustafsson, Professor emeritus, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Framtida förutsättningar och utmaningar för naturvården i odlingslandskapet
Hur kommer framtida förutsättningar i samhälle och klimat påverka hur vi tänker om naturvård i odlingslandskapet. Eller hur kan bevarandearbetet stärkas för att undvika missriktade konflikter?
Jan Bengtsson, Professor vid institutionen för Ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Har naturen rättigheter?
Rapport från en växande global rörelse och arbetet för en internationell deklaration om naturens rättigheter med Agenda 2030. Kan vi med nya spelregler balansera mänskliga behov med behoven för andra arter?
Pella Thiel, koordinator för nätverket Naturens rättigheter i Sverige, vice ordf End Ecocide Sweden, sakkunnig i Global Alliance for the Rights of Nature och FN:s Harmony with Nature Programme.
Så vänder vi den negativa trenden! Möjliga framtidsvägar enligt IPBES.
IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) är biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCC inom klimatet. IPBES globala rapport 2019 redovisade inte bara hoten mot biologisk mångfald, utan också vad som behöver göras för att komma till rätta med problemen utan att försämra läget för andra hållbarhetsmål.
Marie Stenseke, Professor vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet
Skogen och dess naturvård i ett helhetsperspektiv
Om skog och samhälle. En betraktelse över konflikter och bristande dialog. Hur skapar vi en hållbar samverkan och effektivitet i naturvårdsarbetet?
Sten Nilsson, Professor och internationell skogsexpert
Risker i samband med riskbedömningar inom naturvård
Kunskapsläget för arter och naturtyper kan beskrivas som en slags situationsförståelse där bedömningar under osäkerhet är en naturlig komponent. En del av osäkerheten kan uttryckas i termer av risk, men en del osäkerhet finns bortom meningsfulla riskkalkyler. Erfarenheter från bedömningar i komplexa system redovisas. För att ta höjd för okända och oväntade effekter bör försiktighetsprincipen i form av olika resilienskomponenter tillämpas även i osäkerhetskalkylerna.
Anders Arweström Jansson, Docent i psykologi, med inriktning mot dynamiskt beslutsfattande, Professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet
Kaffe
Framtidens naturvård
Vad forskare har föreslagit för förändringar av naturvården som svar på klimatförändringar.
Tomas Ranius, Professor i naturvårdsbiologi, Institutionen för ekologi, Enheten för naturvårdsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Frågor
Hur får vi fler att agera för biologisk mångfald?
Om naturvårdens ansträngningar inte räcker måste vi ta hjälp av andra delar av samhället. Vad krävs för att ställa om och hur kan vi mobilisera nya aktörer och fler krafter?
Lisen Schultz, doktor i systemekologi, forskare inom hållbar utveckling och programansvarig för Executive Programme in Resilience Thinking Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet
16.10 Avslutning
Lena Tranvik, tf chef SLU Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet
16.20 Slut i Aula.