Håkan är organisk kemist och farmacie doktor i farmakognosi (läran om naturprodukters användning inom läkemedelsutveckling) från Uppsala universitet. Han är ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (sedan 2014) och Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur (sedan 2018).
Han började på CBM som forskare och redaktör inom Etnobiologiprojektet hösten 1997 och har sedan dess fungerat som redaktör för en mängd olika publikationer, bl.a. för böckerna "Samisk etnobiologi; Människor, djur och växter i norr" (2000), "Människan och naturen" (2001), "Människan och floran" (2005), "Människan och faunan" (2007), "Ju förr desto bättre: Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid" (2009), "Nycklar till kunskap: Om människans bruk av naturen" (2010), "Etnobotanik. Planter i skik og brug, i historien og i folkemedicinen. Vagn J. Brøndegaards biografi, bibliografi og artiker i udvalg på dansk" (2015, vol. 1–2), "En fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Renieri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare" (2016, vol. 1–2) och "Stads-majorens Anders Rosenstens Grundeliga underwisning om skogars skötsel, jämte bihang om allahanda fruktbärande träns wård, hwilka höra til trägården af professor Clas Blechert Trozelius samt Nio nyskrivna artiklar av nutida forskare" (2017).
Håkan fungerar också som redaktör och projektledare för trädboksprojektet där skogsentomologen Bengt Ehnström och naturillustratören Martin Holmer beskriver olika trädslag och den biologiska mångfald som lever på, i och av dem. Håkan har medverkat till fullföljandet av "Asp: darrar min asp, myllrar min värld" (2012), "Björk: svart på vitt om myllrade mångfald" (2015), "Tall: en tallrik biologisk mångfald" (2017) och "Gran: grann, grandios och rik" (2019). Projektet är ett samarbete med Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF. Han har också varit projektledare och förläggare av Rolf Kjellströms boksvit "Nybyggarliv i Vilhelmina" (2012–2016, vol. 1–6) – ett samarbete med Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur. Ett projekt som också har resulterat i Kjellströms bok "Nybyggarnas liv" (2020) på Carlsson bokförlag.
För Miljödepartementet genomförde han en utredning som resulterade i rapporten "Traditionell kunskap och lokalsamhällen: artikel 8j i Sverige" (2004), vilken i sin tur resulterade i regeringsbeslutet rörande inrättandet av Naptek (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald) (2006–2014). Programmet var en insats för Sveriges uppfyllande av den delen av FN:s konvention om biologisk mångfald. Under 2015–2018 var han projektledare för den del av utvärderingen som rörde lokal och traditionell kunskap inom projektet Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment. Det var en nordisk utvärdering i enlighet med den metodik IPBES (Intergovernmetal platform on biodiversity and ecosystem services) har utarbetat, som genomfördes av de nordiska naturvårdsverken.
Doktorsavhandlingen från 1995 handlade om svenska medicinalväxter som källa till nya antiinflammatoriska medel och myggrepellenter. Den inbegrep etnologiskt, medicinhistoriskt, växtkemiskt och växtfarmakologiskt arbete. Forskningsintresset har främst rört sig inom etnofarmakologi, naturproduktskemi, traditionell medicin och farmacihistoria. Han har också arbetat med olika aspekter på naturläkemedelsfrågor tidigare och har dessutom varit redaktör för ett antal upplagor av naturläkemedelsboken. Senast "Egenvårdsläkemedel på naturlig grund 2006–2007".
Håkan är projektledare för interreg-projektet Biologiskt kulturarv som bærekraftig verdiskaper (2016–2019) i samarbete med Norsk Institutt for bioøkonomi och Södertörns högskola. Projektets syfte är att koppla ihop natur- och kulturvärden vid fäbodar och i utmark med brukarnas företagande och bidra till bättre lönsamhet, vilket är viktigt för fortsatt hävd av kulturlandskapet och för att bevara hävdgynnad biologisk mångfald. Detta är det fjärde interreg-projektet som Håkan är ansvarig för.
Under 2019 samarbetade CBM med Ålands landskapsregering för att kartlägga lokalbefolkningens landskapsanvändning för att bidra till än bättre lokal delaktighet i landskapsplaneringen. Detta var uppdrag inom ramen för dels ett interreg-projekt och dels Ålands arbete med havsplanering.
Håkan samordnar även ett mindre projekt som fokuserar på kartläggning av brister och behov rörande bevarande och hållbart nyttjande av levande grönt kulturarv, dvs. våra äldre kulturväxter.
Det flesta projekt som Håkan är involverad i bygger på samverkan med parter utanför universitetsvärlden.
Opponent eller betygsnämnd
Opponent, doktorsdisputation: Tina Westerlund, Trädgårdsmästarens förökningsmetoder. Dokumentation av hantverkskunskap. Gothenburg studies in conservation 41. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturmiljövård, Mariestad, 15 juni 2017.
Suppleant i betygsnämnd, doktorsdisputation: Karin Hallgren, En kåhltäppa eij att räkna. Köksväxtodlingen i 1700-talets jordbrukssystem. SLU: 2016:97. Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, Uppsala, 14 oktober, 2016.
Opponent, doktorsdisputation: Mbaki Muzila, Genetic, morphological and chemical variation in the genus Harpagophytum. SLU: 2016:67. Faculty of Landscape Architecture, Horticulture and Crop Production Science, Alnarp, 10 juni, 2016.
Betygsnämnd, doktorsdisputation: Nataliya Stryamets, Use and governance of non-wood forest products in market and transition economies: Case studies from Sweden, Ukraine and the Russian Federation. SLU: 2016:8. Faculty of Forest Sciences, Uppsala, 29 januari, 2016.
Betygsnämnd, doktorsdisputation: Vichith Lamxay, The Genus Amomum (Zingiberaceae) in Cambodia, Laos and Vietnam Taxonomy and Ethnobotany, with Special Emphasis on Women's Health. Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Science
Rytkönen, P. & Tunón, H. 2020. Summer farmers, diversification and rural tourism - Challenges and opportunities in the wake of the entrepreneurial turn in Sweden (1991-2019). Sustainability 12, 5217; doi:10.3390/su12125217
Tunón, H., Rytkönen, P. & Bele, B. 2020. ”Are there lessons to be learnt? A comparative study of ethical challenges between community-based participatory research and case studies” p. 103–126 in Co-creating Actionable Science. Reflections from the Global North and South. Gallardo Fernández, G.L., Saunders, F. & Sokolova, T. (Eds.). Cambridge Scholars Publishing, Newcastle upon Tyne, UK. ISBN: 978-1-5275-4847-3.
Keeling, L.J., Tunón, H., Olmos Antillón, G., Berg, L., Jones, M., Stuardo, L., Swanson, J., Wallenbeck, A., Winckler, C. & Blokhuis, H. 2019. Animal Welfare and the United Nations Sustainable Development Goals. Frontiers in Veterinary Science, section Animal Behavior and Welfare. doi: 10.3389/fvets.2019.00336
Tunón, H., Kvarnström, M., Boström, J. & Utbult Almqvist, A.-K. 2019. Continued use of ecosystems: Challenges for fishing and farming communities. Baltic Worlds XX:2, 40–49.
Mattsson, E., Lerner, H. Elmberg, J. Olsen, B., Tunón, H. & Berg, C. 2019. An integrative review about human risks and benefits related to contact with freshwater wetlands in cities and communities in Europe. A One Health perspective. PROSPERO – International prospective register of systematic reviews https://www.crd.york.ac.uk/prospero/display_record.php?ID=CRD42019133373
Iuga, A., Westin, A., Iancu, B., Stroe, M. & Tunón, H. 2018. Rural communitites and traditional ecological knowledge, s. 84–111 I: Crumley, C., Lennartsson, T. & Westin, A. (red.). Issues and Concepts in Historical Ecology. The Past and Future of Landscape and Regions. Cambridge University Press.
Vihervaara, P., Belgrano, A., Ejdung, G., Heiskanen, A.-S., Kallio, M., Lindblad, C., Roth, E. & Tunón, H. 2018. 1. Setting the scene (pp. 15–43). In A. Belgrano (Ed.). Nordic IPBES-like Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services in Coastal Ecosystems. Vol. 1. The General Overview. TemaNord 2018:536. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Svedäng, H., Hammer, M., Heiskanen, A.-S., Häggblom, M., Ilvessalo-Lax, H., Kvarnström, M., Tunón, H. & Vihervaara, P. 2018. 2. Nature’s Contributions to People and Human Well-being in a Nordic coastal context (pp. 45–73). In A. Belgrano (Ed.). Nordic IPBES-like Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services in Coastal Ecosystems. Vol. 1. The General Overview. TemaNord 2018:536. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Hancke, K., Gamfeldt, L., Gundersen, H., Jernberg, S., Norling, P., Hannele Ilvessalo-Lax, H., Poulsen, M.K., Sørensen, J., Mustonen, T., Andersen, G.S., Kvarnström, M., Heiskanen, A.-S. & Tunón, H. 2018. 3. Status and Trends of Biodiversity and Ecosystem Function (pp. 75–110). In A. Belgrano (Ed.). Nordic IPBES-like Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services in Coastal Ecosystems. Vol. 1. The General Overview. TemaNord 2018:536. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Svedäng, H., Tunón, H., Kvarnström, M., Ilvessalo-Lax, H., Berglund, J., Lax, H.-G-, Mustonen, T., Petersen, A.H., Clausen, P. Hansen, J.L.S., Roth, E., Gamfeldt, L., Norling, P., Sørensen, J., Roto, J., Vävare, S. & Poulsen, M.K. 2018. 4. Direct and indirect drivers of change indifferent perspectives of human well-being (quality of life) (pp. 111–132). In A. Belgrano (Ed.). Nordic IPBES-like Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services in Coastal Ecosystems. Vol. 1. The General Overview. TemaNord 2018:536. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Belgrano, A., Heiskanen, A.-S., Roth, E., Vihervaara, P. Mustonen, T., Tunón, H., Kvarnström, M., Roto, J., Ejdung, G., Lindblad, C. 2018. 5. Analysis of interactions between Biodiversity (B), Ecosystem Services (ES), and Nature’s Contributions to People (NCP) (pp. 133–159). In A. Belgrano (Ed.). Nordic IPBES-like Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services in Coastal Ecosystems. Vol. 1. The General Overview. TemaNord 2018:536. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Söderberg, C., Hammer, M., Kvarnström, M., Magnussen, K., Mustonen, T., Mäenpää, M., Poulsen, M.K., Roth, E., Sörensen, J., Tunón, H., Vävare, S. 2018. 6. Options for governance, institutional arrangements and private and public decision-making across scales and sectors (pp. 161–189). In A. Belgrano (Ed.). Nordic IPBES-like Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services in Coastal Ecosystems. Vol. 1. The General Overview. TemaNord 2018:536. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Petersen, A. H., Clausen, P., Gamfeldt, L., Hansen, J. L. S., Norling, P., Roth, E., Svedäng, H., & Tunón, H. 2018. The Sound: Biodiversity and ecosystem services in a densely populated and heavily exploited area (pp. 135–171). In H. Tunón (Ed.). Nordic IPBES-like Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services in Coastal Ecosystems. Vol. 2. Geographical Case Studies. TemaNord 2018:532. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Hancke, K., Gundersen, H., Magnussen, K., Postmyr, E., Andersen, G. S., Jacobsen, K. O., & Tunón, H. 2018. Helgeland. An Atlantic Archipelago (Norway) (pp. 173–205). In H. Tunón (Ed.). Nordic IPBES-like Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services in Coastal Ecosystems. Vol. 2. Geographical Case Studies. TemaNord 2018:532. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Sørensen, J., Roto, J., & Tunón, H. 2018. Faroe Islands (pp. 207–228). In H. Tunón (Ed.). Nordic IPBES-like Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services in Coastal Ecosystems. Vol. 2. Geographical Case Studies. TemaNord 2018:532. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Iuga, A., Westin, A., Iancu, B., Stroe, M. & Tunón, H. 2018. Rural communitites and traditional ecological knowledge, p. 84–111 in Issues and concepts in historical ecology. The past and future of landscapes and regions. Crumely, C.L., Lennartsson, T. & Westin, A. (red.). Cambridge University Press, Cambridge.
Rytkönen, P., Bonow, M., Girard, C. & Tunón, H. 2018. Bringing the Consumer Back in—The Motives, Perceptions, and Values behind Consumers and Rural Tourists’ Decision to Buy Local and Localized Artisan Food—A Swedish Example. Agriculture 8, 58, doi:10.3390/agriculture8040058
Tunón, H., Kvarnström, M. & Lerner, H. 2016. “Ethical codes of conduct for research related to Indigenous peoples and local communities – core principles, challenges and opportunities”, p. 45–67 in Ethics in Indigenous Research – Past Experiences, Future Challenges (eds. A-L Drugge et al.). Vaartoe/Centre for Saami Research, Umeå University.
Rashid A. Z. M. Manzoor, Tunón Håkan, Khan Niaz Ahmed, Mukul Sharif Ahmed (2014). Commercial cultivation by farmers of medicinal plants in Northern Bangladesh. European Journal of Environmental Sciences, 4 (1), pp.60-68.
Chenhall, R., Martinelli, L., McLaughlin, J., Paulsen, B.S., Senior, K., Svalastog, A.-L., Tunón, H., & L. Werdelin, 2014. Culture, science and bioethics – Interdisciplinary understandings of and practices in science, culture and ethics, New Zealand Online Journal of Interdisciplinary Studies, 1(2):1–25.
Tunón, H., Kvarnström, M., Axelsson Linkowski, W., Wissman, J., Bele, B. & Norderhaug, A. 2013. “Views of landscape: reflections on the governance of Scandinavian transhumance”, Baltic Worlds VI(3/4):53–60.
Bele, B., Norderhaug, A., Kvarnström, M., Axelsson Linkowski, W., Tunón, H. & Wissman, J. 2013. “Utmarksbeiting i Norge og Sverige, fra tradisjonell bruk til muligheter i framtida – verdier og utfordringer”, Utmark – tidsskrift for utmarksforskning, No. 1, 11 pp. (http://www.utmark.org)
Lerner, H. & Tunón, H. 2012. What knowledge is “Jizz”?, Ornis Svecica 22(3–4):73–79.
Tunón, H. 2012, ”Svenskt regeringsinitiativ för traditionell kunskap”, p. 32–58 in Långa perspektiv: Samisk forskning & traditionell kunskap. Eds. P. Sköld & K. Stoor. Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, Umeå.
Tunón, H., Drotz, M.K. & Nilsson, L.G. 2012, ”Tyst kunskap i fisket”, s. 173–180 in Fisket och Fiskaren i Vänern. Skrift nr 20. Vänermuseet, Lidköping.
Westman, A. & Tunón, H. 2010. "Kulturarv och hållbar utveckling", Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 59:99–106.
Thorsell, W., Mikiver, A. & Tunón, H. 2006. Repelling properties of some plant materials on the tick Ixodes ricinus L. Phytomedicine 13(1):132–134.
Thorsell, W., Mikiver, A., Malander, I. & Tunón, H. 2006. Arthropod repellency, especially tick (Ixodes ricinus), exerted by extract from Artemisia abrotanum L. and essential oil from flowers of Dianthus caryophyllum L. Fitoterapia 77:257–261.
Tunón, H. 2001. Garlic as a tick repellent. Journal of American Medical Association 285(1):41–42.
Thorsell, W. & Tunón, H. 2000. Löss, loppor och annan ohyra: Bekämpningsmedel i Sverige förr och nu. Fauna och flora 95(1):9–25.
Tunón, H. & Thorsell, W. 2000. Människans inälvsmaskar: botemedel i Sverige förr och nu. Fauna och flora 95(4):145–158.
Tunón, H. & Svanberg, I. 1999. Correspondence. Laxatives and the Ice man. The Lancet 353(13 March):925–926.
Tunón, H. 1999. Phytotherapie in Schweden. Zeitschrift für Phytotherapie 20(5):268–277.
Thorsell, W., Mikiver, A., Malander, I. & Tunón, H. 1998. Efficacy of plant extracts and oils as mosquito repellents. Phytomedicine 5(4):311–323.
Tunón, H. 1998. Alkaloids in Achillea millefolium L. — Confusion in the literature. Compositae Newsletter 32 (July):1–7.
Thorsell, W. & Tunón, H. 1998. Is ortho substitution of importance for a repelling effect on mosquitoes? Phytomedicine 5(4):307–310.
Tunón H. & Thorsell, W. 1996. Flerfrontskrig mot myggen. Läkartidningen 93(28–29):2593–2596.
Tunón, H. & Bruhn, J. G. 1995. Scientific correspondence. Drugs in ancient texts. Nature 376(17 August):546.
Tunón, H., Olavsdotter, C. & Bohlin, L. 1995. Evaluation of anti-inflammatory activity of some Swedish medicinal plants. Inhibition of prostaglandin biosynthesis and PAF-induced exocytosis. Journal of Ethnopharmacology 48:61–76.
Tunón, H. & Bohlin, L. 1995. Anti-inflammatory studies on Menyanthes trifoliata L. related to the effect shown against renal failure in rats. Phytotmedicine 2(2):103–112.
Huang, C., Tunón & Bohlin, L. 1995. Anti-Inflammatory Compounds isolated from Menyanthes trifoliata L. Acta Pharmaceutica Sinica 30(8):621–626.
Tunón, H., Thorsell, W. & Bohlin, L. 1994. Mosquito repellents from plants. Quintessence – Excellence in Environmental Contamination & Toxicology 1(1):31.
Tunón, H., Bohlin, L. & Öjteg, G. 1994. The effect of Menyanthes trifoliata L. On acute renal failure might be due to PAF-inhibition. Phytomedicine 1(1):39–45.
Tunón, H., Thorsell, W. & Bohlin, L. 1994. Mosquito repelling activity of compounds occurring in Achillea millefolium L. (Asteraceae). Economic Botany 48(2):111–120.
Böcker – författare och redaktör
Henriksson, E. (bild) & Tunón, H. (text) 2020. Hjärtstilla. Elisabeth Henriksson Form, Enskededalen. ISBN: 978-91-519-5691-6.
Tunón, H. & Bele, B. 2019. Fäboden. Naturen, kulturen och kulturlandskapet. CBM:s skriftserie 109, CBM, Uppsala. 162 s.
Tunón, H. & Bele, B. 2019. Fäbod and seter. Summer farming on the Scandinavian peninsula. CBM:s skriftserie 112, CBM, Uppsala. 162 s.
Bele, B., Norderhaug, A. & Tunón, H. 2019. Seterlandskapet. Historia, naturen og kulturen. NIBIO BOK 5(8) & CBM:s skriftserie 113, NIBIO, Ås & CBM, Uppsala. 168 s. http://hdl.handle.net/11250/2627801
Tunón, H. (red.) 2017. Stads-majorens Anders Rosenstens Grundeliga underwisning om skogars skötsel, jämte bihang om allahanda fruktbärande träns wård, hwilka höra til trägården af professor Clas Blechert Trozelius samt Nio nyskrivna artiklar av nutida forskare. KSLA, Stockholm & CBM, Uppsala.
Tunón, H. (red.). 2016. En fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Renieri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 1–2. CBM, Uppsala & KSLA, Stockholm.
Tunón, H. (red.) 2015. Etnobotanik. Planter i skik og brug, i historien og i folkemedicinen. Vagn J. Brøndegaards biografi, bibliografi og artiker i udvalg på dansk. Vol. 1–2. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. 1108 s.
Tunón, Håkan & Anna Dahlström, (red.), 2010. Nycklar till kunskap – Om människans bruk av naturen, CBM:s skriftserie 34 & Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 48. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.
Westman, Anna & Håkan Tunón (red.), 2009. Ju förr desto bättre: Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid. CBM, Uppsala & Sveriges Hembygdsförbund, Stockholm.
Tunón, Håkan, Iwarsson, Mattias & Stephen Manktelow (red.), 2007: Människan och faunan: etnobiologi i Sverige 3. Wahlström & Widstrand, Stockholm.
Färnlöf, Å. & Tunón, H. (red.) 2006. Egenvårdsläkemedel på naturlig grund 2006–2007. Svensk Egenvård, Stockholm.
Tunón, H., Pettersson, B. & Iwarsson, M. (red.) 2005. Människan och floran: Etnobiologi i Sverige. Wahlström & Widstrand, Stockholm.
Tunón, H. 2004. Traditionell kunskap och lokalsamhällen: artikel 8j i Sverige. CBM:s skriftserie 10. Studia ethnobiologica 15. CBM, Uppsala.
Pettersson, B., Svanberg, I. & Tunón, H. (red.) 2001. Människan och naturen: Etnobiologi i Sverige. Wahlström & Widstrand, Stockholm.
Svanberg, I. & Tunón, H. (red.) 2000. Ecological knowledge in the North: Studies in ethnobiology. Studia ethnobiologica 9. Swedish Science Press, Uppsala.
Thorsell, W. & Tunón, H. 2000. Människan och ohyran: bekämpningsmedel i Sverige förr och nu. Studia ethnobiologica 9. Swedish Science Press, Uppsala.
Svanberg, I. & Tunón, H. (red.) 2000. Samisk etnobiologi: Människor, växter och djur i norr. Studia ethnobiologica 10. Nya Doxa, Stockholm.
Pettersson, B., Svanberg, I. & Tunón, H. 1998. Nötter: Etnobiologisk läsebok. Studia ethnobiologica 4. Studentlitteratur, Lund. (Icke-kommersiell utgåva som gick ut i 6000 ex.) Kommersiell utgåva kom 1999. Studentlitteratur, Lund.
Bokkapitel (i urval)
Tunón, H. 2019. ”Om nybyggarnas utnyttjande av naturresurserna”, p. 59–78 in Nybyggarliv. Berättelser om en tid och en bygd. Symposiebidrag från Vilhelminabiennalen 2–3 oktober 2017. [red] Susanne Haugen, Umeå: Johan Nordlander-sällskapet.
Tunón, H. 2017.”Grundeliga tankar inför återutgivandet av en bok om skogars skötsel”, s. 221–233 i Stads-majorens Anders Rosenstens Grundeliga underwisning om skogars skötsel,… Red. H. Tunón. KSLA, Stockholm & CBM, Uppsala.
Tunón, H. 2017.”Skogens produkter ur ett 1700-tals perspektiv: etnobotaniska betraktelser”, s. 359–399 i Stads-majorens Anders Rosenstens Grundeliga underwisning om skogars skötsel,… Red. H. Tunón. KSLA, Stockholm & CBM, Uppsala.
Tunón, H. 2016. ”Broocman, hushållsboken och framtida lärdomar – redaktörens förord”, s. 17–20 i En fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Renieri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red. H. Tunón. Vol. 1–2. CBM, Uppsala & KSLA, Stockholm.
Tunón, H. 2016. ”Växtförklaringar och växtregister”, s. 832–858 i En fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Renieri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red. H. Tunón. Vol. 1–2. CBM, Uppsala & KSLA, Stockholm.
Tunón, H. 2016. ”Djurbenämningar och djurregister”, s. 859–870 i En fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Renieri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red. H. Tunón. Vol. 1–2. CBM, Uppsala & KSLA, Stockholm.
Tunón, H. 2016. ”Etnobiologiska reflektioner rörande Broocmans hushållsbok”, s. 1015–1056 i En fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Renieri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red. H. Tunón. Vol. 1–2. CBM, Uppsala & KSLA, Stockholm.
De Verdier, K. & Tunón, H. 2016. ”Veterinärmedicin i Broocman. Djurläkekonst på tröskeln till Parnassen”, s. 1109–1122 i En fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Renieri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Red. H. Tunón. Vol. 1–2. CBM, Uppsala & KSLA, Stockholm.
Tunón, Håkan, 2012. "Det samiska initiativet – att vända på perspektiven", s. 71–77 i Uppsala mitt i Sápmi. Rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj 2011. CBM:s skriftserie 55. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, Håkan, 2011. "Reflektioner kring Akwé: Kon-riktlinjerna, traditionell kunskap och lokal samhällen i svensk kontext", s. 5–20 i Reflektioner om en svensk tillämpning av Akwé: Kon-riktlinjerna. CBM:s skriftserie 54. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, Håkan, 2011. "Traditionell kunskap och fjällvärldens biologiska mångfald", s. 323 i Naturvårdskedjan – för en effektivare naturvård. Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. & J. de Jong (red.). CBM:s skriftserie 48. Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Tunón, Håkan, 2011. "Traditionell kunskap och biologisk mångfald", s. 130 i Naturvårdskedjan – för en effektivare naturvård. Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. & J. de Jong (red.). CBM:s skriftserie 48. Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Tunón, Håkan, 2011. "Till vilken nytta?", s. 28–41 i Árbediehtu – Samiskt kulturarv och traditionell kunskap. CBM:s skriftserie 43. Red. Åsa Nordin-Jonsson. Sametinget, Kiruna & Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, Håkan, 2010. "Traditionell kunskap – en resurs för framtiden", s. 25–39 i Nycklar till kunskap – Om människans bruk av naturen, CBM:s skriftserie 34 & Skogs- och lantbruks-historiska meddelanden nr 48. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.
Tunón, Håkan, 2010. "Medicinska skrifters innehåll och användbarhet", s. 151–160 i Nycklar till kunskap – Om människans bruk av naturen, CBM:s skriftserie 34 & Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 48. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.
Tunón, Håkan, 2010. "Kulturkrock?", s. 108–110 i Samhällsförändringar och vården av natur och kultur – En debattskrift om natur- och kulturmiljövårdens utveckling under 100 år. Red. Leif Gren. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
Tunón, Håkan, 2010. "In situ-bevarande och kulturmiljö", s. 39–40 i Bevara, nyttja och utveckla – handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser 2010–2020. Red. Eva-Marie Stålhammar. Rapport 2010:14. Jordbruksverket, Jönköping.
Tunón, Håkan, 2010. "Akademisk forskning och etiska riktlinjer i Sverige: en enkätundersökning", s. 68–90 i Gäller vanligt folkvett också för akademiker? Rapport från ett seminarium om makt och etik. CBM:s skriftserie 38. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, H. 2009. "Folkmedicin och folkliga botemedel", p. 138–53 in Ju förr desto bättre – Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid. CBM:s skriftserie 26. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Sveriges hembygdsförbund, Stockholm.
Tunón, H. & Westman, A. 2009. "Att synliggöra naturresursanvändning i tid och rum", p. 31–41 in Ju förr desto bättre – Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid. CBM:s skriftserie 26. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Sveriges hembygdsförbund, Stockholm.
Tunón, Håkan & Lars-Anders Baer, 2008. "Traditionell kunskap: Ett möte mellan kultur och natur", s. 236–252 i För Sápmi i tiden. Fataburen 2008.
Tunón, Håkan, 2006. "Vad är etnobiologi?" p. 79–81 in Mångnatur: Friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället. Ed. Ella Johansson. Mångkulturellt centrum & Naturvårdsverket, Stockholm.
Tunón, Håkan, 2002. "Växterna slår tillbaka", p. 91–102 in Ett växande vetande: Vetenskapsrådets temabok 2002. Vetenskapsrådet, Stockholm.
Tunón, H. 2000. "Botemedel i samisk medicin", p. 126–163 in Samisk etnobiologi: Människor, växter och djur i norr. Ed. I. Svanberg & H. Tunón. Studia ethnobiologica 10. Nya Doxa, Stockholm.
Svanberg, I. & Tunón, H. 1999. Etnobiologi: Vad är det? p. 55–73 in Fataburen 1999 Leva med naturen. Ed. Cecilia Hammarlund-Larsson. Nordiska museets förlag, Stockholm.
Rapporter – författare och redaktör
Tunón, H., Bele, B. & Rytkönen, P. 2020. Biologiskt kulturarv som hållbar värdeskapare – reviderad slutrapport. CBM:s skriftserie 117. SLU Centrum för biologisk mångfald, Uppsala, Norsk institutt for bioøkonomi, Ås & Södertörns högskola, Södertörn. 52 s. – ISBN: 978-91-88083-31-9.
Tunón, H. & Kvarnström, M. 2019. Lokala perspektiv på havs- och kustplanering. Bakgrundsrapport till Ålands landskapsregerings arbete med havsplan. CBM:s skriftserie 114. CBM, Uppsala. 111 s.
Rytkönen, P., Tunón, H. & Bele, B. 2019. Affärsutvecklingsmanual för fäbodbrukare och mathantverkare. CBM:s skriftserie 114. Södertörns högskola, Södertörn, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala, Norsk institutt for bioøkonomi, Trondheim.
Tunón, H., Bele, B. & Rytkönen, P. 2019. Biologiskt kulturarv som hållbar värdeskapare – slutrapport. CBM:s skriftserie 117. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala, Södertörns högskola, Södertörn, Norsk institutt for bioøkonomi, Ås.
Tunón, H. (Ed.). 2018. Nordic IPBES-like Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services in Coastal Ecosystems. Vol. 2. Geographical Case Studies. TemaNord 2018:532. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
Nordström Källström, H., Tunón, H. & Wissman, J. 2018. Meritportfölj för samverkan vid SLU. SLU, Uppsala. Dnr SLU ua.2018.1.1.1-3353.
Schultz, M. et al. (e.g. Torbjörn Ebenhard & Håkan Tunón). 2016. Framing a Nordic IPBES-like study. Introductory Study including Scoping for a Nordic Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services. Based on IPBES methods and procedures. TemaNord 2016:525. Nordic Council of Ministers.
Ludwig, T. et al. (e.g. Tunón, H.), 2015. European trends and developments affecting heritage interpretation. Interpret europe: European Association for Heritage Interpretation, Witzenhausen. 81 p.
Tunón, H., Kvarnström, M. & Malmer, P. 2015. Indigenous and Local Knowledge in a Scoping Study for a Nordic IPBES Assessment. CBM:s skriftserie 96. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, H., Hilding-Rydevik, T., Axelsson Linkowski, W., Forsberg, M., Kvarnström, M, Warmark, C. & Westin A. 2015. Vägar framåt för några nationella myndigheters implementering av konventionen om biologisk mångfald och lokal och traditionell kunskap av betydelse för biologisk mångfald. CBM:s skriftserie 95. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Blind, A.-C., Kuoljok, K., Axelsson Linkowski, W. & Tunón, H. 2015. Myrens betydelse för renen och renskötseln. Biologisk mångfald på myrar i renskötselland. CBM:s skriftserie 92. Sametinget, Kiruna & Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón H., Bele B., Axelsson Linkowski W., Kvarnström M. 2014. Slutrapport: Utmarksbete – ett biologiskt kulturarv som resurs för en hållbar framtid . Uppsala & Stjørdal: Centrum för biologisk mångfald & Bioforsk Midt-Norge.
Tunón H, Kvarnström M., Axelsson Linkowski W., Westin A. 2014. Hur bör Sverige genomföra artiklarna 8j och 10c i syfte att uppnå Aichi-mål 18 i FN:s Konvention om biologisk mångfald? ett uppdrag från Naturvårdsverket 2013. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet.
Tunón, H. (red.) 2014. Översättning: Arbetsprogrammet för nationellt genomförande av artikel 8j inom FN:s Konvention om biologisk mångfald samt relevanta beslut från partsmötena 2010 och 2014. CBM:s skriftserie nr 84. Naptek, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, H., Frändén, M., Ojala, C.-G. & Öhman, M.-B. (red.) 2012. Uppsala mitt i Sápmi. Rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj 2011. CBM:s skriftserie 55. Naptek, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, H. (red.). 2012. Lokal och traditionell kunskap: Goda exempel på tillämpning. CBM:s skriftserie nr 59. Naptek, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, H: & Sjaggo, B.-S. (red.) 2012. Ájddo: reflektioner kring biologisk mångfald i renarnas spår. En kunskapssammanställning om renar och renbete. CBM:s skriftserie 68. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Dahlström, A. & Tunón, H. 2012. Webbaserad kunskapsportal för traditionell kunskap relaterad till biologisk mångfald: en förstudie. CBM:s skriftserie 72. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, Håkan (red.), 2011. Reflektioner om en svensk tillämpning av Akwé: Kon-riktlinjerna. CBM:s skriftserie 54. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, Håkan (red.), 2011. Översättning: Tkarihwaié:ri – etisk uppförandekod för att säkerställa respekt för urfolks- och lokala samhällens kulturella och immateriella arv. CBM:s skriftserie 53. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, Håkan (red.), 2011. Översättning: Akwé: Kon-riktlinjerna för genomförande av kultur-, miljö- och socialkonsekvensbeskrivningar av projekt som är tänkta att ske på, eller sannolikt kommer att påverka heliga platser och mark- och vattenområden som traditionellt bebos eller nyttjas av urfolks- och lokala samhällen. CBM:s skriftserie 50. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, Håkan, Byström, Marie, Dahlström, Anna, Iwarsson, Mattias & Warmark, Charlotta, 2010. Utredning av status och trender rörande lokal och traditionell kunskap i Sverige. CBM:s skriftserie 39. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, Håkan (red.), 2010. Seminarierapport. Traditionell skinngarvning. CBM:s skriftserie 35. Bäckedals folkhögskola, Sveg & Naptek, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Ekeland, K. & Tunón, H. (eds.) 2010. Fäbodriksdagen 2009 i Åbyggeby, Ockelbo. Gävleborgs fäbodförening, Ljusdal & Naptek, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Matsols, C. & Tunón, H. (eds.) 2010. Rapport. Fäbodriksdagen 2008. Naptek, Centrum för biologisk mångfald & Dalarnas fäbodbrukarförening.
Bockgård, Gustav & Håkan Tunón (red.), 2010. Gäller vanligt folkvett också för akademiker? Rapport från ett seminarium om makt och etik. CBM:s skriftserie 38. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Tunón, Håkan (red.), 2009. Kunskap – föreställningar – natursyn – hållbar utveckling: Om mötet mellan myndigheter, lokalsamhällen och traditionella värderingar. CBM:s skriftserie 32. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Sigurdsson, J. & Tunón, H. (red.) 2002. Jordbrukets grödor i människans tjänst: Etnobiologi ur agrar synvinkel. Studia ethnobiologica 13. Sveriges Lantbruksmuseum, Julita.
Pettersson, B., Svanberg, I. & Tunón, H. 1999. Människan, växterna och djuren. Kort projektpresentation och författarvägledning. Studia ethnobiologica 5. Swedish Science Press, Uppsala.
Debattartiklar
Tunón, H., Byström, M., Björklund, J., Gallardo, G., Wramner, P., Lisberg Jensen, E., Almered Olsson, G., Szczepanski, A. & Gooch, P. 2010. "Jorden tål inte vår konsumism". www.SvD.se 100422.
Tunón, Håkan & Marie Byström, 2006: "Verksamheten eller tonfallet?" – Upsala Nya Tidning 22 september, A4.
Tunón, Håkan & Marie Byström, 2006: "Vem är det som är primitiv?" – Upsala Nya Tidning 27 augusti, A4.
Tunón, H. & Ebenhard, T. 2006. "Försiktighetens aspekter". Upsala Nya Tidning 060524 A4.
Andra publikationer
Håkan har dessutom skrivit långt över hundra populärvetenskapliga och populära artiklar i tidskrifter som BioDiverse, Fauna och flora, Forskning och framsteg, Lommen och många fler.
Förläggare
Kjellström, Rolf, 2012–2016. Nybyggarliv i Vilhelmina. Del 1–6. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi & CBM:s skriftserie, Uppsala.
Walkeapää, Lars J., 2012. Lainiovuoma-samernas gamla renflyttningar till Norge. Om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet. CBM:s skriftserie 52. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Nordin-Jonsson, Åsa (red.) 2011. Árbediehtu – Samiskt kulturarv och traditionell kunskap. CBM:s skriftserie 43. Sametinget, Kiruna & Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Referee
Har varit referee för manuskript ämnade för African Journal of Microbiology Research, Ambio – A journal of the human environment, Australian Journal of Rural Health, Biodversity and Conservation, International Journal of Circumpolar Health, Journal of Northern Studies, Journal of Herbs, Spices & Medicinal Plants, Martor, PLOS One, Smart Cities och Svensk Botanisk Tidskrift samt Palgrave Macmillan. Granskat forskningsansökningar för Formas och Vetenskapsrådet.