Erika Roman

Jag har alltid haft ett stort djurintresse; uppvuxen med hundar, började tidigt på ridskola och har haft egna hästar. Under senare delen av gymnasietiden och några år efter studenten arbetade jag på en tjänst som motsvarar dagens djursjukskötare på ett smådjurssjukhus i Jönköping. Där väcktes även ett intresse för läkemedel och jag flyttade till Uppsala för studier till receptarie och farmacie kandidat vid Uppsala universitet. Därefter följde forskarutbildning vid samma universitet och jag disputerade i farmaceutisk farmakologi 2004. Som doktorand kom jag i kontakt med professor emeritus Bengt J. Meyerson (1933–2015) på Uppsala universitet. Hans gedigna kunskaper om och stora fascination för beteendestudier inspirerade mig till att fokusera på neurobiologiska beteendestudier. Karriären fortsatte vid Uppsala universitet, först som postdoktor i studier av individuella skillnader i beteenden kopplade till hjärnans belöningsnätverk, och sedan som forskare. Jag blev docent i neurobiologisk beteendefarmakologi 2010 och universitetslektor i beteendefarmakologi 2014, båda vid Uppsala universitet. Sedan augusti 2019 är jag verksam som professor i husdjurens neurofysiologi vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB), SLU. Här har jag startat upp och välkomnats in i nya spännande forskningsprojekt.

Jag undervisar studenter på veterinär-, djursjukskötar-, husdjursagronom- och livsmedelsagronomprogrammen, samt etologi och djurskydd, och djur och hållbarhet. Min undervisning spänner över nervsystemets anatomi, fysiologi och farmakologi, sinnesorganens anatomi och fysiologi samt smärtfysiologi i varierande grad på de olika programmen. Jag handleder även fördjupningsprojekt.

Min forskning har fokuserat på neurobiologiska beteendestudier. I samarbete med professor emeritus Bengt J. Meyerson (1933–2015) utvecklades ny metodik för beteendeprofilering. Genom att ge djuren fler val i en mer komplex miljö kan man i ett och samma test studera generell aktivitet, hur djuren bedömer och eventuellt tar risker samt hur de söker skydd; vi får en beteendeprofil på djuren. På senare år har beteendetestet utvecklats och anpassats för fler djurslag. Vi har sedan kunnat visa att flera av hjärnans signalsubstanser spelar roll för de individuella skillnader i beteendeprofiler som vi observerar.

Ett genomgående tema i min forskning har varit studier av ytterligheter i beteenden, undergrupper som karaktäriseras av högt risktagande eller starkt skyddssökande beteende. I pågående studier försöker vi hitta de mekanismer i hjärnan som gör att djur gör riskabla val framför säkra eller optimalt strategiska val. Genom att studera båda könen kan även likheter och skillnader i beteenden mellan hanar och honor ses. Min grupp har även fokuserat på djur i olika åldrar och på hur beteenden utvecklas över tid. Nyligen kunde vi exempelvis visa att den riskbedömande förmågan är dåligt utvecklad hos unga djur, i en ålder motsvarande människans tonårsperiod, jämfört med vuxna individer. En stor del av min forskning ägnar jag även åt förfining (”refinemenet”, ett av de 3R:en) av testmetodik och miljö för att bidra till en bättre djurvälfärd och samtidigt generera mer tillförlitliga forskningsresultat. Nedan presenteras pågående projekt.

Förfining (”Refinement”)

I samarbete med Svante Winberg, Uppsala universitet, studeras hur hållningen av zebrafisk kan förfinas med avseende på tankstorlek, fisktäthet och berikning med målet att förbättra fiskvälfärden för Sveriges nu näst vanligaste försöksdjur. I projektet arbetar en doktorand och vi har finansiering från Vetenskapsrådet (MH-3R).

I samarbete med Anna Jansson, AFB, SLU utförs beteendestudier på hussyrsa (Acheta domesticus), som kan utgöra en framtida proteinkälla som bas i djurfoder eller för human konsumtion. För att säkerställa en hållbar produktion av hussyrsa, präglad av gott djurskydd och god djurvälfärd, syftar projektet till fördjupad kunskap om syrsors beteenderepertoar och påverkan av olika uppfödningsfaktorer. Postdoc Laura Vossen har arbetat och postdoc Frida Lindberg arbetar för närvarande i projektet, som båda finansieras av Carl Tryggers stiftelse.

I ett projekt som leds av Patricia Hedenqvist, KV, SLU, studeras hur premedicinering inför narkos kan förfina sövningsmomentet för råttor och möss som sövs i försök och därmed förbättra djurvälfärden och forskningsresultaten. I projektet arbetar en doktorand och vi har finansiering från Vetenskapsrådet (MH-3R).

I ett projekt som leds av Erik Petersson, Akvatiska resurser, SLU studeras olika bedövningsmedels effekt på fisk. Syftet är att ge en vetenskaplig grund för råd om bästa anestesimedel för tre fiskarter (zebrafisk, öring och regnbåge), som representerar olika användningsområden (laboratorieexperiment, miljöövervakning och vattenbruk). Projektet har finansiering från Vetenskapsrådet (MH-3R).

I samarbete med Eva Sandberg, AFB, och Carl Ekstrand, BVF, SLU utvärderas om topikal lokalanestetika är användbart för att minska smärta och obehag i samband med nålstick på djur och om det föreligger skillnader i effektivitet mellan olika djurslag.

Neurofysiologi och beteende

Samer Siwani är postdoc i ett projekt där vi samarbetar med Klas Kullander, Uppsala universitet, för studier av en speciell typ av interneuron i hjärnans hippocampus, Oriens Lacunosum-Moleculare (OLM) celler, och hur dessa inverkar på kommunikationen mellan hippocampus och amygdala, samt hur dessa banor samverkar i formationen av emotionella minnen. Lönemedel finansieras av U-Share och Hjärnfonden.

I ett projekt studeras individuella skillnader i beslutsfattande förmåga i testet ”rat Gambling task” (rGT), av betydelse för spelstrategier. Vi har identifierat individer med säkra, strategiska och riskabla strategier i rGT och kartlägger dessa med avseende på kopplingar till beteenden, neurobiologiska korrelat och effekt av farmakologiska behandling.

Translationell forskning

I ett projekt som leds av Jan Eriksson, Uppsala universitet, studeras hur hjärnans avkänning av blodglukosnivån regleras av endokrina och monoaminerga system, samt hur dessa samverkar i utveckling (och reversering) av typ 2-diabetes. I projektet arbetar en doktorand finansierad av Uppsala diabetescenter (UDC).

One Health

U Can Move är ett multidisciplinärt forskningsprojekt som syftar till att stimulera till fysisk aktivitet hos hundar och deras ägare. I projektet arbetar doktorand Klara Smedberg finansierad av Uppsala diabetescentrum (UDC) med studier av den fysiska aktivitetens inverkan på risk- och skyddsfaktorer för typ 2-diabetes hos ägare och metabola faktorer hos hundar. Projektet involverar också aktivitetsrekommendationer för hundar och studier av den fysiska utomhusmiljöns betydelse för fysisk aktivitet.

Länk till projektsidan: U Can Move

Länk till Svenska Brukshundsklubbens presentation: U Can Move

En av initiativtagarna till forskningsinfrastrukturen UUBF, Uppsala universitets beteendefacilitet och medlem i styrgruppen. Länk till UUBF

Ordinarie ledamot i Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, som är styrgrupp för Sveriges 3R-center, vars syfte är att ersätta (replace), minska (reduce) och förfina (refine) användningen av djurförsök 2017–2022. Sedan 2023 ledamot i Nationella kommitténs expertgrupp.

Handledarskap på SLU

Postdocs

Laura Vossen 2020-2022

Samer Siwani, started 2022

Frida Lindberg, started 2023

Huvudhandledare för doktorander

Klara Smedberg, started 2022, ”U Can Move – the effects of physical activity in dogs and their owners”

Biträdande handledare för doktorander

Vanessa Bettembourg, started 2022, “Optimizing rodent anesthesia”

Emma Nilsson, started 2022, “Physiological and metabolic effects of different diets in animals”

Handledarskap på Uppsala universitet

Huvudhandledare för doktorander

Shima Momeni, Pharm Lic 2014, PhD 2015, “Individual differences in behavior, neurochemistry and pharmacology associated with voluntary alcohol intake”

Stina Lundberg, Pharm Lic 2017, PhD 2020, “Adolescent behavior – links to early-life stressand alcohol in male and female rats”

Nikita Tjernström, PhD 2023, ”Strategies in the rat gambling task – Individual differences in decision-making and associations to behavior, neurobiology and human strategies”

Biträdande handledare för doktorander

Lisa Gustafsson, PhD 2007, “Endogenous opioids and voluntary ethanol drinking. Consequences of postnatal environmental influences in rats”

Oskar Karlsson, PhD 2011, “Distribution and long-term effects of the environmental neurotoxin beta-N-methylamino-L-alanine (BMAA). Brain changes and behavioral impairments following developmental exposure”

Loudin Daoura, PhD 2013, “Early environment and adolescent ethanol consumption. Effects on endogenous opioid and behaviour in rats”

Linnéa Granholm, Pharm Lic 2015, PhD 2018, “Stress, drugs and neuroscience – Neurobiological effects of social stressors and drug exposure in young and adolescent rats”

Frida Lindberg, PhD 2022, “The biological importance of the amino acid transporter SLC38A10 – Characterization of a knockout mouse”

Joep Titulaer, PhD 2023, “Finding improved drug strategies for schizophrenia – Preclinical studies on lumateperone and sodium nitroprusside”

Oly Sen Sarma, started 2019, “Optimizing zebrafish rearing”

Christakis Kagios, started 2022, “The role of the brain in type 2 diabetes”

Extern mentor för doktorand

Salvatore Magara, Karolinska Institutet, PhD 2015, ”Modelling depression in animals and the potential antidepressant effect of histaminergic modulation”

Publikationslista

Länk till Google Scholar

ORCID

Länk till ORCID