– Det är samhällets krav som satt nivån på antalet studenter. Inte SLU:s förmåga att expandera. Om det är rätt nivå kan man alltid diskutera. Det kommer att visa sig, säger Anders Bjurstam som är projektledare på Utökningsprojektet som pågått sedan 2021.
Prioriterar kompetens framför infrastruktur
Läsåret 2028–2029 kommer det att bli som flest studenter. Det innebär en ökning med närmare 300 fler som ska få plats jämfört med idag.
– Det är jättemånga. Vi håller på att anpassa lokalerna men tajmar utökningen till tillväxten av programmen så den kommer att hålla på i fem, sex år. Men vi har bestämt att vi ska prioritera kompetens framför infrastruktur. Det kostar så oerhört mycket att bygga nytt. Vi vill utveckla metoder och arbetssätt och undvika så långt det går att bygga om eller bygga nytt, förklarar Anders.
Att investera i kompetens innebär att rekrytera lärare och högre tjänster.
– VH:s fakultetsnämnd har beslutat att rekrytera femton lektorer och en professor. Till detta tillkommer behov av adjunkter och i dagsläget vet vi inte riktigt hur många som behövs. Det vet vi om några månader men även där behövs en ordentlig satsning.
En stor oro bland lärarna är bristen på stora salar. Planeringen utgår från klasser med 160 studenter. Då finns Loftet, aulan och Audhumbla. Den sistnämnda ska anpassas så att salen rymmer så pass många. Audhumbla ska också prioriteras för undervisning och inte som hittills varit fallet vara prioriterad för disputationer. Det kan man lösa med andra lokaler i stället. Den största labsalen Ymer ska anpassas till grupper med 77 studenter mot dagens 60.
Foto: Mikael Wallerstedt.
Såväl djursjukskötar- som veterinärstudenterna har praktik under utbildningen. När det gäller veterinärstudenterna består i stort sett de avslutande två åren endast av klinikförlagd undervisning och praktik. Det kommer att finnas studenter på UDS samtliga kliniker under terminernas samtliga veckor, säger Anders. Det kommer att bli en utmaning men görbart.
– Den mest komplexa delen av praktiken är då studenterna har den fältförlagda djursjukvården på Ambulatoriska kliniken på UDS. Idag har vi bara Uppsaladistriktet och här finns inte tillräckligt med gårdar för att klara den utökade utbildningen. Vi söker externa samarbeten, till exempel med distriktsveterinärerna.
För att vara säker på att den praktik som blir förlagd hos distriktsveterinärerna håller tillräckligt hög nivå har SLU tagit fram en pedagogisk handledarutbildning. Det är en förutsättning för att säkerställa rätt kunskapsnivå för handledarna men också för att utbildningen ska hålla gällande krav för ackrediteringen.
Det kan bli så att studenterna får bege sig ut i landet för denna del av praktiken men redan idag har djursjukskötarna sin praktik till 90 procent förlagd till djursjukhus i Uppsala och andra delar av Sverige.
Ökad användningen av attrapper
För att klara utökningen kommer attrappträningen att öka för de grundläggande momenten.
– Attrapper är goda investeringar. Moment på KTC, Kliniskt träningscentrum, kommer att öka. Vi kan flytta en del moment från undervisningsdjuren till attrapperna men med samma resultat.
Här ligger också en av de knutar i projektet som fortfarande inte är riktigt löst. KTC räcker inte till för att all träning där ska få plats. Som ett alternativ till KTC finns Bulan, en lokal där man kan ta in både levande djur och attrapper. Men inte heller med Bulan räcker lokalerna riktigt till. Lokalen är mycket efterfrågad.
– Vi planerar att bygga Bulan 2 alldeles bredvid Bulan. Det är den största utbyggnad vi gör i projektet. Vi håller på att projektera och hoppas få ett slutligt förslag framåt sommaren.
Studenterna har i högsta grad varit delaktiga under projektets gång och framfört starka önskemål om utbildningen och studiemiljön. Ett av dessa önskemål var att öka djurkontakten i början av utbildningarna.
– Idag ser studenterna knappt ett levande djur förrän i årskurs 4. Nu ändrar vi på det. Nu har vi lagt in moment redan i årskurs 1 då studenterna får åka ut till gårdar för att auskultera (”klämma, känna, lyssna”). Det är en viktig del av den tidiga kontakten med djuren. Här kommer givetvis Lövsta ha en viktig roll.
Förändra fort
Regeringen bestämde tidplanen för utökningen av djursjukskötar- och veterinärutbildningarna. Hade SLU fått bestämma från början hade den kanske inte varit riktigt lika stram men Anders erfarenheter säger något annat.
– När det gäller att förändra verksamheter ska man göra det så fort det någonsin går. Det blir sällan bättre när processen får dra ut på tiden. Det kan bli något färre fel men det överväger inte nyttan av att få igenom de stora dragen fort. Det är min uppfattning.
– Och den tidplan vi har lagt, den ser ut att hålla. Det är väldigt viktigt att säga. Den sista december i år släcker vi projektlampan och lämnar över återstående arbete till linjeverksamheten. Då är själva projektfasen klar, säger Anders.
