SLU:s skatter: Konst

Porträtt på män i ledande ställning vid institutionerna som föregick SLU hittar den konstintresserade i Ulls hus. Där hänger de som ett galleri i kontrast till den moderna interiören.

– Porträtten har stått i förråd och var ganska illa däran, det var skador på ramverk och måleri, färgen i oljemålningar förändas ofta med tiden, berättar Teresa.

Teresa och hennes chef Johan Lindersson bad universitetsdirektören Martin Melkersson, som för övrigt är historiker i grunden, om finansiering till restaurering av porträtten.

– Det är viktigt att visa SLU:s studenter att universitetet har sina anor, att det finns en historia. Man kan fundera på tidens gång och att det förr oftast var äldre män i chefsposition, säger Teresa. Som av en händelse hade vi då också en alldeles egen konservator, Carlo Tjernbäck som anlitades för att restaurera konst som SLU äger.

Konst på hela SLU

De flesta konstverk vid SLU ägs av Statens konstråd. Det finns olika sorters konst, till exempel byggnadsanknuten konst som skänks av Statens konstråd till fastighetsägaren, i de flesta fall Akademiska hus, när man har byggt om eller nytt. Lös konst är konstkollektioner som SLU har ansökt om vid ombyggnad, nybyggnad eller flytt till nya lokaler. Den kan innehålla allt ifrån måleri, skulptur, grafik och fotografi, till konsthantverk och videokonstkonstverk.

– När vi bygger om eller nytt skickas en ansökan till Statens konstråd som tillsätter en konstkonsult. I samråd med en arbetsgrupp, vanligen bestående av två till tre personer från avdelningarna som ska ha konsten, och eventuellt representanter från SLU:s ledning, tar konstkonsulten fram en ny konstkollektion.

SLU äger också egna konstverk som finns utplacerade i SLU:s byggnader i landet.

Skapar känslor

Vissa konstverk kan skapa diskussion.

– Flera konstverk vid VHC har väckt känslor. Bland annat ett självportätt av en finsk konstnärinna som använder sig själv som motiv. Naken och smal, i ett badkar. Några studenter och anställda tyckte att porträttet väckte tankar på sjukdom och depression och någon tog ner det från väggen. I samråd med Statens konstråd beslutades det att konstverket inte skulle hängas upp igen.

Men detta var ändå viktigt att följa upp och Teresa bjöd in till en konstrunda med projektledaren från Statens konstråd som berättade om de nya konstverken i VHC. Det skapade en större förståelse för motiven och konstens funktion på en arbetsplats.

– Många gånger är det inte lätt att förstå konst, man reagerar på olika sätt. Men när bakgrunden förklaras kan man se saker och ting med andra ögon. Konst har så stor inverkan på människor, att uppleva konst visar att man bryr sig, det är då viktigt att ha någon att diskutera med. På SLU är det många som är otroligt engagerade!

Försvunna verk?

Man kan fundera på om konstverk försvinner, men det gör de sällan enligt Teresa. Det kan hända att någon vill ha en extra bokhylla, eller möblerar om och ställer undan en tavla utan att kontakta Teresa eller kontaktpersonen på orten.

– Jag har ett register över all konst vid SLU, om något försvinner blir det lite detektivarbete, men oftast går verken att hitta.