Forskning om att förvalta naturresurser

Senast ändrad: 05 mars 2024
Jesper Larsson

Jesper Larsson, forskare i agrarhistoria har tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett konsolideringsbidrag från det Europeiska forskningsrådet (ERC). Vårt SLU fångade därför Jesper Larsson för en intervju.

Först den klassiska sportfrågan: hur känns det?

- Jag är överväldigad och mycket glad. Det är ett kvitto på att den agrarhistoriska forskningen vid SLU håller högsta internationella standard.

Berätta om ditt projekt som du erhållit finansiering för.

- Forskningsprojektet handlar om en genomgripande förändring av naturreseursutnyttjandet i norra Eurasien, från Atlanten i väster till Berings sund och Stilla havet i öster: hur människor i en jakt och fiskekonomi med små renhjordar övergår till renpastoralism med hundratals och ibland tusentals tamrenar. Projektet undersöker därmed en fundamental förändring, övergången från en födoinsamlande till en födoproducerande ekonomi och hur den förändringen påverkar människor.

Berätta vad din forskning handlar om och vilket problem bidrar din forskning till att lösa?

Forskningen handlar om hur människor förvaltar naturresurser och hur en förändring i nyttjandet påverkar sociala relationer, ekonomi och institutioner i samhället. Genom att studera samisk naturresursanvändning från år 1550 till år 1800, undersöker projektet hur urfolk hanterar dessa frågor.

På vilket sätt bidrar din forskning till lösningen?

Genom att ha tillgång till detaljerade skriftliga källor för att studera en genomgripande förändring, som skedde under mycket lång tid, kan vi se vilka konsekvenser förändringen fick och också komma närmare frågan om vad som orsakade förändringen.

Vem/vilka påverkas eller får nytta av dina resultat?

- Jag bedriver grundforskning, också kallad nyfikenhetsdriven forskning. Den omedelbara nyttan och för vem är inte huvudpoängen. Däremot är jag övertygad om att djupare kunskap om hur människor bygger institutioner för att förvalta naturresurser är en av vår tids viktigaste frågor. Forskningen bidrar också till att fördjupa kunskapen om hur urfolk skapade institutioner. Gedigen historisk forskning bidrar också till att vi bättre förstår vår egen tid.

Hur kom det sig att du blev forskare?

- Mitt intresse för historia ledde mig till museivärlden och byggnadsvård. De frågor som det arbetet väckte ledde in mig in i doktorandstudier och därifrån har det rullat vidare. 

Vad gjorde du innan du började på SLU?

Som alumni från Uppsala universitet jobbade jag länge inom kulturmiljövården, på museer och länsstyrelser, runt om i landet. Mest i Gävleborg och Jämtland, men också i Kalmar, Dalarna och Stockholm. Jag doktorerade i agrarhistoria på SLU inom min anställning vid Länsstyrelsen i Jämtland och efter en postdok i Indiana, USA påbörjade jag en tjänst på SLU 2012.

Text: Erika Troeng

Till Vårt SLU

Fakta:

Pastoralism är en term inom antropologin för nomadiserande boskapsskötsel. Pastoralism betecknar dels de samhällen som uteslutande försörjer sig på boskapsskötsel men även en del av de samhällen som kombinerar boskapsskötsel med jordbruk som man också kallar agro-pastoralism.

ERC: Av årets totalt 2 130 sökande tilldelades 308 forskare ett konsolideringsbidrag. Finansieringen syftar till att stödja excellenta forskare i ett skede av karriären där de fortfarande kan konsolidera sina egna oberoende forskarlag för att de ska kunna fullfölja sina mest lovande vetenskapliga idéer. Jesper Larsson kommer under de närmaste fem åren att erhålla 1 989 816 euro för sitt projekt.