Valet och processen

Det finns två styrande dokument som reglerar valprocessen: styrelsens delegationsordning och ett rektorsbeslut som fattas i samband med det aktuella valåret. Delegationsordningen beskriver bland annat hur ofta val ska ske, hur sammansättningen av nämnd och valberedningar ska se ut och vilka som är röstberättigade. 

Rektors beslut om valet till nämnderna beskriver hur själva valet ska genomföras, till exempel själva valförfarandet och röstkontrollanter. Sedan 2015 genomförs valet elektroniskt.

Vissa delar av processen fram till själva valet kan skilja sig åt något mellan fakulteterna, men den övergripande gången från start till ett färdigt resultat ser ut så här:

1. Nominering/förslag av ledamöter till valberedningarna
2. Beslut om valberedningarnas sammansättning
3. Valberedningarna arbetar med att få fram förslag på ledamöter till fakultetsnämnderna
4. Valperioden: Här sker själva röstningen och innan dess genomförs det också så kallade hearings då kandidaterna får möjlighet att presentera sig.

Klicka i bilden för en större bild!

Den främsta uppgiften för en fakultets valberedning är att lämna förslag på ledamöter inklusive ordförande (dekan) och vice ordförande (prodekan) samt två suppleanter till fakultetsnämnden. En valberedning behöver därför ha god kännedom om fakultetens verksamhet och nämndens viktiga roll.

Valberedningen ska bjuda in alla röstberättigade på fakulteten att nominera personer till nämnden och utifrån dessa nomineringar och egna bedömningar presentera ett komplett förslag på fakultetsnämnd. Förutom valberedningens förslag kan de röstberättigade komma med egna nomineringar.

Fakulteternas valberedningar består av fem eller sju ledamöter inklusive ordförande och vice ordförande. För varje ledamot finns även en personlig ersättare. Ledamöterna och ersättarna utses efter en intern process inom varje fakultet där de röstberättigade får nominera personer.

Valberedningarna ska tillträda senast 1 maj det år som fakultetsnämnder ska väljas.

De grundläggande bestämmelserna för val av fakultetsnämnder framgår av styrelsens delegationsordning. Där definieras bland annat vilka som är röstberättigade vid valet.

Vid val av fakultetsnämnder har följande personer rösträtt:

• de som ingår i valförsamlingen
• de som har avlagt doktorsexamen 

För båda dessa kategorier gäller att man ska var anställd på minst 50 % av en heltid samt vara tillsvidareanställd eller en sammanhängande anställning på minst två år. 

För att ingå i en fakultets valförsamling ska anställningen avse:

• professor,
• universitetslektor,
• biträdande universitetslektor
• forskare, inklusive dem som benämns forskare FLK,
• miljöanalysspecialist,
• postdoktor,
• universitetsadjunkt,
• analytiker,
• forskningsledare,
• försöksledare,
• fältmykolog,
• fältpatolog.

Antalet ledamöter i nämnderna varierar mellan 7 - 11 ledamöter plus suppleanter. Bland de ordinarie ledamöterna utses även dekan och prodekan.

De som kan väljas som ledamöter ska uppfylla följande kriterier:

• Majoriteten av dem som väljs till nämnden ska tillhöra valförsamlingen.
• En fakultetsnämnd får ha högst en ledamot och en suppleant som inte tillhör valförsamlingen.

Huvudsyftet för en fakultetsnämnd är att fatta beslut som främjar utbildning, forskning och utveckling inom fakulteten. Det innebär bland annat att:

• besluta om uppdrag och resursfördelning till institutioner och andra enheter
• besluta om vilka ämnesområden som ska finnas inom fakulteten
• ansvara för att verksamheten avpassas så att utbildning, forskning och miljöanalys håller en hög kvalitet och att resurserna används effektivt.
• besluta om fakultetens organisation vad avser indelningen i nämnder, utskott etc.
• besluta om när rekrytering av professor ska ske och i samband med det fastställa anställningsprofil

Att använda sin röst i fakultetsnämndsvalet innebär att man har möjlighet att påverka utvecklingen av fakultetens verksamhet.

En detaljerad beskrivning av fakultetsnämndernas uppdrag finns i styrelsens delegationsordning.