Jämställdhetsintegrering vid SLU

Senast ändrad: 04 oktober 2023

Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå Sveriges jämställdhetspolitiska mål. SLU och andra svenska lärosäten har ett särskilt uppdrag att arbeta för ökad jämställdhet genom jämställdhetsintegrering av verksamheten.

I Sverige är det övergripande jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.

Jämställdhetsintegrering som strategi innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen. Det ska göras av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

Hur går arbetet till?

Integrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i universitetets ordinarie processer. Det ingår alltså i verksamhetsansvaret.

De fokusområden SLU prioriterar under 2022-2025 är jämställda karriärvägar respektive jämställd undervisning. SLU har till exempel integrerat ett jämställdhetsperspektiv i budgetprocessen på institutionsnivå, i kvalitetssäkringsarbetet för utbildning och genom utbildningsinsatser för chefer. Åtgärderna syftar till att införa integrerade och fördjupade arbetssätt inom ramarna för ordinarie besluts- berednings-, styr- och uppföljningsprocesser.

Till stöd i arbetet finns JLV-samordningsgruppen, en samordningsgrupp med personal från universitetets planeringsavdelning, utbildningsavdelning och personalavdelning.

Från 1 juli 2019 har SLU en gemensam organisation för arbete med jämställdhet och lika villkor. Läs om organisationen och det tänkta arbetssättet.

Dokument

"SLU:s jämställdhetsarbete 2022-2025" ger en bakgrund till jämställdhetsarbetet och beskriver de fokusområden universitetet beslutat för arbetet under denna tidsperiod.

Dokumentet finns på SLU:s webb bland universitetets måldokument och strategier.

Jämställdhet och lika villkor

Jämställdhet och lika villkor har många beröringspunkter, och i många delar i det aktiva arbetet skiljer sig inte perspektiven eller arbetssätten sig åt. I mångt och mycket är det i det förebyggande arbetet mot diskriminering och ojämställdhet som perspektiven sammanstrålar.

Lagstyrt respektive målstyrt

Lika villkorsarbetet är lagstyrt utifrån diskrimineringslagens diskrimineringsförbud och krav på aktiva åtgärder för att främja lika möjligheter.

Arbetet med jämställdhetsintegrering är målstyrt och syftar till att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.

Individer respektive strukturer

Lika villkorsarbetet syftar till att motverka diskriminering av individer i arbetslivet och i utbildning, medan arbetet med jämställdhetsintegrering syftar till att förändra de strukturer som ger diskriminerande effekter för kvinnor och män.

Diskrimineringsgrunder respektive kön och intersektionalitet

Diskrimineringslagen utgår från de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, och ålder.

Jämställdhetsintegrering har sin huvudfokus på villkoren för kvinnor och män, men ska också ha ett intersektionellt perspektiv, dvs. hur andra faktorer (som t.ex. etnisk tillhörighet), samspelar med kön.