Nyhet

40 års miljöövervakning avslöjar oroande trend i Bottenhavets näringsväv

Publicerad: 26 mars 2025
Stim med små strömmingar

Bottenhavets ekosystem är under hård press. Ökat fiske och stigande fosforhalter har försvagat näringsväven – det finstämda samspelet mellan växter och djur som håller havet i balans. Den negativa trenden är dåliga nyheter för hela Östersjön, där friska näringsvävar är avgörande för ekosystemets motståndskraft och dess förmåga att leverera livsviktiga tjänster som klart vatten, starka fiskbestånd och goda rekreationsmöjligheter.

Resultaten presenteras i en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet och bygger på en omfattande analys av 42 års data (1979–2021). Forskarna studerat bland annat växtplankton, djurplankton, bottenlevande ryggradslösa djur, fisk och säl – och därmed fått en helhetsbild av hur näringsväven förändrats.

– Tack vare denna långa tidsserie har vi kunnat få en helhetsbild av hur näringsväven har förändrats över tid i förhållande till både naturliga faktorer, som salthalt och klimatförändringar, och mänsklig påverkan som fiske och näringsämnen i vattnet, säger Carolyn Faithfull.

Mindre strömming – och färre vitmärlor

Strömmingen är en nyckelart i Bottenhavets näringsväv och studien belyser bland annat hur den påverkats av ett allt hårdare fiske.

 - Strömmingarna har minskat i storlek och biomassan strömming har sjunkit. Strömmingen är avgörande för det småskaliga kustfisket, men den är också en viktig målart för det pelagiska fisket till havs – en sektor vars fångster har mer än fördubblats sedan tidigt 2000-tal, säger Carolyn Faithfull, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Även en av strömmingens viktigaste födokällor, den bottenlevande vitmärlan (Monoporeia affinis) har minskat, parallellt med de ökande vattentemperaturerna och högre fosforkoncentrationerna.

Kraftfulla åtgärder behövs omgående

Dessutom visar studien att fosfornivåerna i Bottenhavet har fortsatt att stiga de senaste 15 åren, trots åtgärder för att minska näringsläckage från land. Fosfor spelar en nyckelroll i övergödningen av Östersjön, och bidra till bland annat tillväxten av cyanobakterier och omfattande algblomningar.

- Det krävs snabba insatser för att minska fisketrycket och sänka fosfornivåerna, om vi ska kunna bromsa utvecklingen och förhindra att näringsväven i Bottenhavet försämras ytterligare, säger Carolyn Faithfull.

Studien, som bygger på en rad analytiska metoder, inklusive multivariat analys och icke-linjär modellering, bidrar till utvecklingen av metoder för att bedöma näringsvävens tillstånd inom både Havsmiljödirektivet (Marine Strategy Framework Directive) och Aktionsplanen för Östersjön (The HELCOM Baltic Sea Action Plan). Viktig kunskap som kan ligga till grund för framtida politiska beslut och åtgärder för att förbättra Östersjöns miljöstatus.

Läs den vetenskapliga artikeln Temporal changes in the Bothnian Sea food web reveal a deterioration linked to fishing pressure and recent eutrophication i ICES Journal of Marine Science.


Kontaktinformation

Carolyn Faithfull, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
carolyn.faithfull@slu.se, 010-478 41 74

Lena Bergström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
lena.bergstrom@slu.se, 010-478 41 16