Frågor och svar om nedläggningen av fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby

Varför läggs fiskeriförsöksstationen ner?

Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby läggs ner eftersom finansieringen av SLU:s odlings- och utsättningsverksamheten upphör. Uppfödning och utsättning av lax och öring har utgjort den största delen av stationens finansiering, och utan den har SLU inga ekonomiska möjligheter att driva stationen vidare.

SLU har bedrivit odlingen och utsättningen av lax och havsöring i Dalälven på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), som finansierat verksamheten via en fond där pengarna nu inte längre räcker för att driva stationen.

Fonden inrättades samtidigt som staten, genom en överenskommelse med kraftbolagen, åtog sig att odla och sätta ut fisk (s.k. kompensationsutsättning) i nedre Dalälvsområdet som kompensation för vattenkraftens påverkan. Fonden (Lanfors-Untran-fonden) förvaltas av Kammarkollegiet och disponerades av HaV 2011-2023. I mars 2023 tog Länsstyrelsen i Uppsala över disponeringen av fonden, som nu alltså har i stort sett slut på medel.

SLU:s uppdragsverksamhet kräver full kostnadstäckning. Den 4 maj 2023 beslutade därför SLU att inleda avvecklingen, med planen att avsluta verksamheten 2025 om inga nya medel tillkom. Eftersom ingen ny finansiering har säkrats, genomförs nu avvecklingen enligt beslutet.

Har SLU försökt hitta lösningar för att bibehålla verksamheten?

Ja. SLU har sedan 2023 fört aktiva dialoger med berörda kraftbolag, myndigheter, kommuner, länsstyrelser och olika forskningsintressen, dock utan att hitta en långsiktig lösning.

Vilken verksamhet bedrivs vid anläggningen idag?

Den huvudsakliga verksamheten är avel och uppfödning av lax och havsöring för kompensationsutsättning i Dalälven. Vid stationen finns även forskningsfaciliteter som nyttjas av SLU och andra, bland annat ett strömakvarium och en konstgjord bäck. Där utförs också uppdragsutbildning i fiskmärkning och i elfiske.

Vilken historisk betydelse för avel och odling har fiskeriförsökstationen haft?

Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby var Sveriges första anläggning för så kallad kompensationsodling. Redan 1871 startades det första kläckeriet för fiskyngel här, och i samband med att Älvkarlebyfallen byggdes ut för vattenkraft 1911-1915 anlades en ny och större anläggning, Statens fiskodlingsanstalt.

Kompensationsutsättning innebär att fisk föds upp i odling och sätts ut i ett vattendrag för att ersätta naturliga bestånd som minskat eller försvunnit på grund av mänsklig påverkan. I Älvkarleby är det vattenkraftverket som hindrar vandrande fiskar som lax och havsöring från att nå sina lekområden och föröka sig naturligt.

Varje sommar har uppvandrande vuxna laxar och havsöringar fångats in vid det så kallade Centralfisket på Laxön i Älvkarleby för att användas som avelsfisk. På senhösten när fisken är lekmogen ”kramas” de på rom och mjölke, och äggen befruktats. Efter kläckning i tråg flyttas ynglen till bassänger, där de får växa till sig. Efter ett till två år, när fisken nått smoltstadiet (den fas där de naturligt skulle börja sin vandring mot havet), släpps de ut i älven.

Hur påverkas utsättningarna av lax- och havsöring i Dalälven när SLU avvecklar sin verksamhet?

När SLU avvecklar sin kompensationsodling minskar utsättningen av lax och havsöring i Dalälven avsevärt.

Sedan 1990-talet har SLU:s fiskeriförsöksstation i Älvkarleby odlat 100 procent av havsöringen (ca 55 000 fiskar per år) och cirka 30 procent av laxen (ca 60 000 fiskar per år) som sätts ut i Dalälven.

Resterande lax (ca 130 000 fiskar per år) har fötts upp och satts ut av Vattenfall och Fortum, men med befruktad rom levererad från SLU:s odling. Om kraftbolagen inte tar över arbetet med att samla in och befrukta rom  kan även deras kompensationsutsättning komma att påverkas av fiskeriförsöksstationens nedläggning.  

Vattenkraftsbolagen är juridiskt skyldiga att fortsätta sina kompensationsutsättningar av lax och öring enligt de vattendomar som finns. Om de inte fullföljer sina åtaganden kan länsstyrelserna kräva åtgärder.

Däremot omfattas SLU:s utsättningar inte av någon vattendom, utan bygger på ett avtal mellan staten och kraftbolagen. När SLU avvecklar sin verksamhet kommer dessa utsättningar därför att upphöra. Ingen annan aktör kommer, vad SLU vet, att ta över dessa delar av kompensationsodlingen eller utsättningen. För havsöringen innebär det att i bästa fall att knappt hälften så många fiskar kommer att sätts ut efter 2025, i värsta fall att ingen havsöring alls sätts ut.

Vilka ekologisk konsekvenser kan det få att SLU:s kompensationsodling läggs ner?

När SLU avvecklar sin kompensationsodling kommer betydligt färre laxar och havsöringar att sättas ut i Dalälven. Eftersom laxfiskarnas naturliga reproduktion är mycket begränsad på grund av kraftverksdammarna, riskerar bestånden att försvagas kraftig redan inom några år.

Dalälvens lax och havsöring är genetiskt anpassade till älven och har en stark hem-instinkt, vilket innebär att de återvänder till sin födelseplats för att leka. Om färre fiskar sätts ut, kommer färre vuxna att återvända, vilket kan leda till att bestånden successivt minskar. Detta är särskilt oroande för havsöringen, som redan har låga antal avelsfiskar.

På lång sikt är målet att återställa fria vandringsvägar och möjliggöra naturlig reproduktion. Omprövning av vattenkraftens miljövillkor, den så kallade NAP:en (nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften), kommer troligen att ställa krav på att kraftbolagen genomför detta.

NAP:en har vid flera tillfällen skjutits upp av regeringen, för nedre Dalälvens del till sommaren 2026. Omprövningen kommer sannolikt att pågå något år, och därefter krävs ytterligare tid för att de eventuella miljöåtgärder som beslutats ska ge effekt. Att skapa fungerande fiskvägar och återställa lek- och uppväxtområden tar tid, och ännu längre tid tar det innan fiskbestånden återhämtar sig. Under denna övergångsperiod kan bristen på kompensationsutsättningar leda till att bestånden blir så svaga att återkoloniseringen misslyckas när fiskvägarna väl är på plats.

Lax och havsöring är viktiga nyckelarter i Dalälvens ekosystem. Om de försvagas eller försvinner kan det påverka näringsväven och leda till förändringar i hela ekosystemet, inklusive andra fiskarter, fåglar och däggdjur.

Rapport: Förväntade ekologiska konsekvenser av att SLU:s kompensationsodling av lax och öring i Älvkarleby läggs ned

Vad kommer att hända med berörd personal? 

Personalen är uppsagd och deras anställningar upphör den 19 november 2025.

När stängs verksamheten?

Verksamheten kommer att successivt avvecklas. All den fisk som nu finns på stationen planeras släppas ut senast i juni 2025. Under sensommaren genomförs det sista avelsfisket för leverans av rom till kraftbolagen. 15 november 2025 ska SLU ha utrymt lokalerna och stängt fiskeriförsökstationen.