– Miljömålsberedningens betänkande innehåller förvisso flera bra förslag. Men det har slagsida åt ren naturvård och räcker inte hela vägen fram, säger Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid SLU Centrum för biologisk mångfald.
2022 var han med och förhandlade fram ett nytt globalt ramverk för att rädda den biologiska mångfalden. I det slås tydligt fast att biodiversitet måste beaktas inom alla samhällssektorer. Men i miljömålsberedningens betänkande hittar Torbjörn Ebenhard inga skrivningar om de indirekta drivkrafterna bakom förlusten av arter och livsmiljöer – såsom hur vi producerar, konsumerar och styr våra pengar.
– Miljömålsberedningens förslag är långt ifrån den plan för en genomgripande samhällsomvandling – transformative change –som enligt ramverket krävs för att rädda den biologiska mångfalden, säger han.
Uppfyller inte kraven på strategi
Alla stater som har undertecknat FN:s konvention om biologisk mångfald ska lämna in nationella strategier och åtgärdsplaner för hur de ska nå målen i det nya ramverket, så kallade NBSAPs. När Sverige missade höstens deadline hänvisade man till miljömålsberedningens pågående arbete. Men det färdiga betänkandet lever inte upp till kraven på en NBSAP, säger Torbjörn Ebenhard.
– Regeringen har i stort avgränsat frågan om biologisk mångfald till en naturvårdsfråga för landbaserade ekosystem – och miljömålsberedningen har hållit sig inom detta. Men även inom den begränsningen saknas tillräckligt konkreta förslag på etappmål, styrmedel och åtgärder, säger han.
30 procent ska skyddas
Ett viktigt mål, både i det globala ramverket och i EU:s strategi för biologisk mångfald, handlar om att 30 procent av jordens yta till havs och på land ska vara skyddade senast 2030. Det kan ske formellt genom juridik och avtal. Men det kan även ske genom ”andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder” (förkortat OECM). Denna form vill miljömålsberedningen se mer av. Det kan till exempel handla om att räkna in artrika vägrenar, alléer eller skjutfält, vars primära syfte inte är att bevara biologisk mångfald – men som sköts på ett sätt som gör det.
– Detta är i sig bra, men beredningen är för vag och inkonsekvent kring vad som ska kunna räknas som en OECM. Det behövs en formell process för att inte områden som saknar garantier för långsiktigt skydd ska kunna räknas in, säger Torbjörn Ebenhard.
Kontroverser om skogen
Den parlamentariskt sammansatta miljömålsberedningen har inte varit enig när det kommer till frågor om skydd av urskog, naturskog, gammal skog. Förslaget som majoriteten landat i går ut på att enbart skydda urskog och den ungefärliga tredjedel av naturskogen som enligt en ny definition definieras som gammal skog.
– Beredningens förslag skulle lämna minst 645 000 hektar naturskog utan skydd trots att EU:s strategi för biologisk mångfald kräver att alla kvarvarande naturskogar ska ha ett strikt skydd, säger Torbjörn Ebenhard.
Förslaget går även på tvärs med EU:s naturrestaureringsförordning och med målet i det globala ramverket som säger att förlusten av områden med storbetydelse för den biologiska mångfalden ska minska till nära noll, säger han.
Ett annat förslag från beredningen som Torbjörn Ebenhard är kritisk till handlar om mer gödsling i skogsbruket.
– Gödsling är direkt skadligt för den biologiska mångfalden. Det är även tveksamt om det ökar inlagringen av kol så som beredningen hoppas.
Positivt med samordnare
Även om Torbjörn Ebenhard saknar mycket i miljömålsberedningens betänkande lyfter han också fram flera positiva saker. Det handlar bland annat om förslag som:
- utökad rådgivning kring t ex hyggesfritt skogsbruk och upphandling av naturbeteskött
- ersättning till skogsägare vid bildande av reservat och överhållning av avverkningsbar skog
- restaurering och återvätning av våtmarker
- restaurering och hävd av ängs- och hagmarker
- skötsel av statlig mark på ett sätt som gynnar biologisk mångfald
- att tillsätta en nationell samordnare för näringslivets arbete med biologisk mångfald.
Några av de här punkterna finns även med i det förslag som SLU Centrum för biologisk mångfald formulerade i en rapport från sin årliga mångfaldskonferens 2023, med titeln Inspel till Sveriges strategi för det globala ramverket för biologisk mångfald.
