Blandskogsförvirring och tillväxtberäkningar
Ett gemensamt gränsvärde för hur mycket ett trädslag får dominera i blandskog behövs. Utan ett sådant tröskelvärde kan samma lands andel blandskog variera kraftigt och leda till förvirring.
Vad som definieras som en blandskog varierar över länder både procentuellt och trädslagsmässigt. I Sverige så kan ett trädslag inte ta upp mer än 65% av skogen för att hela skogen ska räknas som blandskog. I Österrike så kan ett trädslag ta upp till 80 % och fortfarande räknas som blandskog.
Den vanligaste blandskogen i Sverige är av typen tall och gran, vilket inte räknas som blandskog av Forest Europe, som sammanställer läget för Europas skogar vart femte år. Där ska det finnas både löv- och barrträd och ingen får överstiga 75 % av skogen. Det innebär att skogar med fem olika typer av träd kan klassas som antingen barrskog eller lövskog om mer än 75 % är av samma typ.
Vilken gräns som sätts för hur mycket ett trädslag får dominera, så kallat tröskelvärde, har stor betydelse. Om vi räknar med 65 % som är den svenska gränsen så har Finland 21 % blandskog och Sverige 24 %. Sätter vi istället tröskelvärdet till 85 % då har andelen ökat till 42 % i Finland och till 49 % i Sverige. Använder vi Forest Europes tröskelvärde och adderar deras krav på både löv och barr så blir det 14 % för Finland och 17 % för Sverige. Ett gemensamt tröskelvärde skulle därför underlätta vid jämförelser mellan länder. Även att använda sig av grundytan, dvs trädens diameter hellre än antalet stammar då det bättre fångar upp konkurrenssituationen.
Kan vi räkna på framtidens blandskogar?
Tillväxtmodellerna i det svenska beslutsstödsystemet Heureka och finska Motti testades för att se hur bra deras framtidsscenarier för blandskog är i jämförelse med observerad tillväxt. Blandskogarna som testades var gran/björk, tall/björk och tall/gran Scenarierna testades sedan mot långliggande försök i Sverige och alla permanenta provytor i Finland.
Så hur fungerade det? Korta svaret är att det fungerade bra. En viss överskattning av tillväxten i tall-/granskog i Motti och viss underskattning av tillväxt för gran-/björkskog i Heureka. Dock var skillnaderna små och slutsatsen blir att båda systemen kan användas för att göra framtidsscenarier för blandskog och att tillväxtmodellerna fungerar bra. Modellerna kan behöva justeras för framtida klimatförändringar. Ett arbete som för Heurekas del pågår inom SPARC-projektet.
Kontaktinformation
Emma Holmström, emma.holmstrom@slu.se