I nättidningen Altinget publicerades 27/6 en debattartikel av Peter Holmgren och Jonas Jacobsson, "Dags att hissa röd flagg för rödlistan". Artikeln innehåller många faktafel, antydningar och felaktiga antaganden. Vår replik kommer att publiceras i Altinget men på grund av sommaruppehåll sker det först i början av augusti. Därför kommer här en sammanfattning.
Först och främst: Rödlistan är ett kunskapsunderlag, inget juridiskt dokument. Att förekomsten av knärot innebär konsekvenser för skogsbruket beror på att arten, precis som alla orkidéer, är fridlyst, inte på dess hotstatus.
Holmgren och Jacobsson framställer rödlistearbetet som en godtycklig process och glömmer att nämna att rödlistningen följer internationellt fastställda kriterier, vilket gör den till det mest omfattande och internationellt jämförbara underlaget inom naturvården.
Författarna argumenterar för att knärot är mindre sällsynt än vad dess rödlistestatus ger sken av. Dock är anledningen till att knärot är rödlistad en tydlig minskning som är observerad i Riksskogstaxeringen. Rödlistebedömningen säger i detta fall inget om artens sällsynthet.
Vi är eniga med Holmgren och Jacobsson om att det vore bra med ytterligare systematisk övervakning av den biologiska mångfalden. Dock är det inte rimligt att tro att metoder som de som används i Riksskogstaxeringen och fågeltaxeringen kan ge kunskap om de uppskattningsvis 60 000 arter som förekommer i Sverige, eller ens de drygt 20 000 som bedöms i rödlistearbetet. Vi behöver både systematisk övervakning av ett urval av arter, och expertbedömningar enligt bästa tillgängliga kunskap och internationellt fastställda kriterier.
Mark Marissink, chef för SLU Artdatabanken