Nyhet

Mikroplaster i avloppsslam kan förflytta sig längre ner i marken

Publicerad: 24 juni 2024
Åkermark.

I ett långsiktigt fältförsök vid Lanna forskningsstation har kommunalt avloppsslam använts som gödsel på jordbruksmark under de senaste 24 åren. Genom två metoder, en som mäter partikelantal och en som mäter partikelmassa, kan forskare bekräfta att halterna av mikroplaster är betydligt högre när avloppsslam använts än när konventionell mineralgödsel användes.

Resultaten visar även att det verkar som om en del mikroplaster hade flyttats med vind eller vatten från den jord som behandlats med avloppsslam till andra närliggande jordar. En annan del av mikroplasterna förflyttades nedåt i jorden, vilket kommer att förändra den lokala exponeringen av grödor och markorganismer.

Mikroplaster kan frigöras till jordbruksmark genom en rad olika jordbruksmetoder. En potentiell väg är genom spridning av gödningsmedel som biosolider på jordbruksmark. I Sverige sprids för närvarande cirka 40 % av avloppsslammet på jordbruksmark för att återföra kol och näringsämnen. Detta anses vara ett viktigt steg mot ett mer cirkulärt biobaserat samhälle, men avloppsslammet kan innehålla mikroplaster från industri- och hushållsavloppsvatten.

De flesta plaster är knappast biologiskt nedbrytbara, vilket innebär att dessa långlivade partiklars beteende och potentiella spridning kan bli ett problem för markhälsan på lång sikt. De flesta plasterna hittades i matjorden nära markytan, men vissa mikroplaster transporterades djupare ner i marken genom daggmaskar och med vatten i stora markporer. I fältförsöken påträffades mikroplaster till och med så djupt som 60-70 cm.

– Den vertikala transporten av mikroplaster ändrar de lokala koncentrationerna. På så vis påverkas de potentiella effekterna av mikroplaster på grödor och markorganismer, berättar Mareile Heinze, doktorand på SLU.

Alla mikroplaster transporteras dock inte på samma sätt på grund av deras olika former och storlekar. Långa mikroplastfibrer transporterades inte lika djupt som mindre mikroplastfragment. Eftersom större partiklar faller sönder med tiden kan det vara viktigt att ta hänsyn till hur mindre partiklar transporteras i jorden.

Även om mikroplaster transporterades under matjorden minskade deras koncentrationer kraftigt med ökande djup. Det är troligt att mikroplasternas egenskaper är ena sidan av myntet, medan lokala markegenskaper är den andra sidan av myntet, vilket potentiellt begränsar transportdynamiken för mikroplaster.

– Därför finns det ett ytterligare behov av att förbättra vår förståelse av samspelet mellan markstruktur, markhantering och mikroplasters egenskaper för att på ett tillförlitligt sätt kunna bedöma mikroplasternas långsiktiga påverkan på jordbruksmark, avslutar Mareile.


Kontaktinformation

Wiebke Mareile Heinze
Doktorand i markkemi vid institutionen för mark och miljö
+4618673148, +46730710608
wiebkemareile.heinze@slu.se