Kontaktinformation
Louise Eriksson, Docent
Institutionen för geografi, Umeå universitet
louise.eriksson@umu.se 090-786 5696
Skogsägare informerar sig genom fysiska tidningar i mycket högre grad än genom digitala kanaler, telefon eller fysiska möten i skogen. Det visar preliminära resultat från en stor enkätstudie med skogsägare om alternativa skötselmetoder.
Idag är trakthyggesbruket normen i Sverige. Men det vore bättre för bland annat den biologisk mångfalden om fler i stället praktiserade alternativa metoder för skogsskötsel. Det kan handla om hyggesfri skötsel, att öka lövandelen och skötsel för natur- eller rekreationsvärden.
För att förstå hur skogsägare skaffar sig kunskap om skogsskötselmetoder har forskningsprojektet Co-creator på Sydsvensk skogsvetenskap i samarbete med Umeå universitet skickat ut en enkät till 5 000 privata skogsägare i Sverige, varav nästan 1 800 svarade.
Resultaten visar att skogsägarna mer frekvent har kontakt med skogsbolag, skogsägarföreningar och Skogsstyrelsen angående skogsskötsel. De litar mer på föreningen och Skogsstyrelsen, men något mindre på skogsbolagen. Mest litar skogsägarna på personliga kontakter, men diskuterar mer sällan skogsskötsel med dem.
Det visar sig också att skogsägarna informerar sig genom fysiska tidningar i mycket högre grad än genom digitala kanaler, telefon eller fysiska möten i skogen. Och de är också mest positivt inställda till att få informationen via tidningar.
– Det betyder att ägarna både får mest information från fysiska tidningar och att det är det är den kanal som man föredrar för information kring skogsskötsel, säger Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, som sammanställer enkäten.
Enkäten visar att hälften av skogsägarna varje år är i kontakt med en rådgivare, främst en virkeköpare eller inspektor.
Ett sätt att nå skogsägarna med rådgivning är via skogsbruksplanen. Enkäten visar att 40 procent inte har en skogsbruksplan, eller mer positivt att 60 procent har en plan. Men av dem var det en sjättedel som har en ganska gammal plan som uppdaterades för mer än tio år sedan.
När det gäller alternativa skogsskötselmetoder så får skogsägarna generellt väldigt lite information, där den främsta källan är Skogsstyrelsen. I kontakten med rådgivaren är det är i något högre grad skogsägarna själva som tar upp frågan.
– Vi kan också se att de som har en skogsbruksplan och är certifierade får mer information om alternativa skogsskötselmetoder, säger Louise Eriksson.
Skogsägarna fick förstås också frågan i enkäten om vad de egentligen tycker om alternativa skötselmetoder. Svaret på den intressanta frågan kommer att redovisas senare.
– Bara för att man får information betyder inte att man nödvändigtvis är övertygad om att det är någonting som man själv vill använda, säger Louise Eriksson.
Louise Eriksson, Docent
Institutionen för geografi, Umeå universitet
louise.eriksson@umu.se 090-786 5696