Donald Trump är på väg att flytta in i Vita Huset en andra gång och världen väntar spänt på att tonen för de nästkommande fyra åren ska slås an. Samuel Bäckelin reflekterar i sin tur över hur en alltmer sluten omvärld kommer att påverka svenska lantbruksföretag. Hur ska till exempel den alltmer akuta frågan om arbetskraft lösas? Det börjar bli bråttom...
Ur ett jordbruksekonomiskt perspektiv är det framförallt marknadsreaktioner på den rödslipsade republikanens goda tycke för handelstullar som blir intressanta att följa. Och om livsmedelsberedskapen bland Natoländer får ökad uppmärksamhet när USA:s stöd vid ett angrepp på Natoland blir mer osäkert. Att bygga murar, vilket Trump gick till val på 2020, är också en åsiktsyttring som fått mer luft i Europa på senare år vilket i högsta grad påverkar svenska lantbruksföretag med stor andel arbetskraft från utlandet.
Är det bara jag som uppfattar en viss attitydförändring i EU där öppenhet och globalism inte längre är lika självklara? Expertutlåtanden om att globalismens storhetstid är över syns allt oftare och hotet om konflikt och krig får länder att rikta blickarna inåt och se över det egna huset.
Redan sommaren 2020, efter Covid-pandemins utbrott, synliggjordes sårbarheter i synnerhet i trädgårdsnäringens säsongsbetonade arbetskraftsbehov men även bristen på kvalificerad arbetskraft i mindre säsongsbetonade verksamheter som mjölkproduktion. Röster höjdes och kampanjer initierades för att attrahera unga att arbeta på lantbruksföretag. Men med facit i hand har situationen inte blivit bättre nu fyra år senare.
På Elmia lantbruksmässa frågade jag lantbruksföretagare vad de upplevde var den största utmaningen med att bedriva deras verksamhet. En tydlig röd tråd i svaren var att hitta och anställa kompetent arbetskraft och sedan få den att stanna. En mjölkföretagare menade att nyutexaminerade studenter från naturbruksgymnasierna är duktiga men svåra att behålla på längre sikt eftersom lockelser som fortsatta studier eller andra yrken med andra karriärmöjligheter attraherar starkare efter något år.
Och att regelbundet nyanställa varje år är kostsamt under både rekryteringsprocessen och upplärningstiden. En annan mjölkföretagare delade med sig av liknande svårigheter och berättade att den skickligaste djurskötaren efter några år hade fått ett utvisningsbeslut på posten.
Många av de utmaningar som jordbrukssektorn står inför kan inte företagsledaren ensamt lösa. Det den skickliga företagsledaren däremot kan göra är att anpassa sin verksamhet efter nutida och framtida förväntningar. Det är klokt att fråga sig ”Hur blir mitt företag mindre sårbart för arbetskraftsbortfall?” och ”Vilka åtgärder kan jag implementera i min verksamhet för att i större utsträckning behålla mina anställda?”.
För att knyta an till min inledning på andra sidan atlanten vill jag lyfta att arbetskraftproblematiken sannolikt inte kommer förbättras i takt med att vi går mot en stängdare värld med hot om konflikt i vår närhet hängande i luften. Att som lantbruksföretagare ständigt utveckla relationen till anställda och gårdens arbetsmiljö är då inte bara avgörande för företagets överlevnad utan även för Sveriges livsmedelsberedskap.
Text: Samuel Bäckelin