Nyhet

Färre arter i Arktis fördel för forskare

Publicerad: 08 november 2024
En man i en båt.

Tomas Roslin, professor på institutionen för ekologi, var på fältarbete på både Grönland och Svalbard under sommaren med ett internationellt forskarteam. Vad gjorde de där?

Vi försöker förstå hur naturen byggs upp av arternas växelverkan med varandra. Då är Arktis bäst lämpat i världen eftersom där finns relativt få arter – några tusentals istället för hundratusentals arter. Det begränsar möjliga samspel och vi kan hålla koll på de flesta. 

Varför är det så viktigt att veta hur arter växelverkar med varandra?
I dag finns en föreställning om att varje art reagerar på klimatet och så småningom förflyttar sig till områden där klimatet motsvarar deras preferenser. Men om arterna är hårt sammanknutna till levande nätverk så funkar inte den synen. Vi måste förstå hur hela nätverk påverkas av klimatförändringen.

Hur syns det att klimatet har ändrats i nordöstra Grönland?
1996-2005 gick uppvärmningen fort, men därefter har den tydliga trenden mot varmare klimat ersatts med en långsammare förändring kopplad till våldsamma variationer mellan olika år. Det här är ju också en central förutsägelse från klimatmodeller: att vi ser en förändring i BÅDE medeltal OCH variation. Tänk dig två arter som skall växelverka med varandra och måste träffas i tid och rum. Det nya klimatet motsvarar en situation där vi sätter två arter i en torktumlare och säger ”lycka till nu med att stöta på varandra”. Till exempel är samspelet mellan blommor och pollinatörer beroende av rätt timing.

Läs mer 

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Tomas Roslin, professor i insektsekologi
Institutionen för ekologi, SLU
tomas.roslin@slu.se 018-672383