Höstexkursion med både bredd och spets

Attsjöområdet, knappt 2 mil öster om Växjö, är sedan 1950-talet ägt av Södra. Kring förra sekelskiftet fanns här enorma mängder skog som började exploateras, så mycket att det till och med byggdes en järnväg för att frakta ut sågtimret. Som på många andra platser i landet tog skogen slut efter några decennier, och banan lades slutligen ner 1930. Men idag har skogen återhämtat sig och besökarna möts åter av resliga tallstammar i det 2500 hektar stora området.

Linnéuniversitetets ”Super Test Site”

Attsjö används nu som försöks- och testområde för Linnéuniversitetet, inte minst den forskning som pågår om skoglig planering. Hela området är kartlagt i detalj med drönare, och det finns förhoppningar om att bygga ett torn för radarmätning av skogen, berättade Johan Fransson och Basam Dahy, som ansvarade för en av demonstrationspunkterna.

Den drönarflotta som Linnéuniversitetet förfogar över har kameror som kan mäta en mängd olika våglängdsspektra, alla med olika syften. De så kallade hyperspektrala sensorerna kan fånga över 100 olika våglängdsband, och den kamera Johan Fransson visade upp så många som 448. Det kan jämföras med satelliter, som mäter 13 våglängdsband. Med fler band kan man mäta fler egenskaper hos skogen. Vill man gå ner på de mest lågfrekventa våglängderna, radiovågorna, får man bygga ett radartorn. Idag finns ett torn i Sverige - på Svartberget i Västerbotten. Med radar går det att fånga signaler även under barken i träden. Då kan man till exempel mäta skogens vattenhushållning minut för minut.

Mäter stressade plantor

Avancerade sensorer används också för att diagnosticera skador. Det berättade Annette Eilert och Johanna Witzell om på en punkt om skogsskador. Annette testar nu i pilotskala om det går att identifiera signaler från tallplantor som utsatts för stamskador. Kommande steg är att skala upp experimenten så att de kan användas i plantskolor eller till och med på drönare för att hitta stressade träd i skogen. På längre sikt hoppas man att sensorerna ska kunna identifiera insektsskador eller svampangrepp tidigt, innan de har gett synliga effekter på träden.

Nu pågår ett stort arbete med att knyta skogliga fältdata till de digitala spår som fångas upp med sensorerna. Exkursionsdeltagarna såg fram mot att den nya tekniken ska hjälpa till att övervaka skogens tillstånd, kolbindning och skaderisker.

Föryngringskedjan viktig

För en skogsorganisation som Södra är lyckade föryngringar A och O. Henrik Holmberg berättade att Södra har som mål att öka tillväxten i medlemmarnas skogar med 20 % fram till 2050. Det är ett utmanande mål som ställer krav inte minst på att beståndsanläggningen ska lyckas. Här berättade Mattias Berglund om Föryngringskollen, som genomförs i hela landet tillsammans med 8 skogsföretag. Projektet startade som en reaktion på att man observerat att inom 3 år har i genomsnitt 20–30 % av de planterade plantorna försvunnit. Det visar hur viktigt det är att se till att alla plantor får en god start, med bra plantskötsel och markbehandling.

Edzus Romans är FRAS-doktorand med föryngringskedjan i fokus. Han visade bland annat resultat från en försöksserie i skogar som i tidigare generation varit gödslade. Försöken visar på de långsiktigt positiva effekterna av markberedning. Även 17 år efter plantering är stamvolymen betydligt högre hos de plantor som satts i markberedda ytor jämfört med icke-markberedd jord.

Tallen är på väg tillbaka

Karin Hjelm, forskningsledare i FRAS-programmet, berättade om den forskning som pågår kring höstplantering. Har man otur och får betesskador är de höstplanterade mer utsatta. Att höstplantering har blivit vanligare vittnade Mats Nilsson från Holmen om. I skogsföretagets norra domäner planteras 60 % av tallplantorna under augusti och september. I Götaland är höstplantering inte lika utbrett. Han berättade också att projektet Mera Tall har gett synliga resultat i Götalands skogar och att tall expanderar till marker som tidigare hade granskog. Minskade viltstammar har gjort att tallen inte betas lika mycket. Nu är riktmärket att ”är du osäker om du ska välja gran eller tall – välj tall”.

En fortfarande olöst fråga är tillväxtstörningar på tallplantor. Oscar Nilsson från Skogforsk berättade om den fleråriga forskning som pågått sedan problemen uppmärksammades omkring år 2017. En del tallplantor kan få proleptiska skott (med en dubbel skottskjutning), flertoppighet eller flerstammighet. En delförklaring kan finnas i plantornas kväveinnehåll – mer tillväxtstörningar hittas i plantor med hög kvävehalt. Men forskningen fortsätter.

Drönare ser hänsynsträden

Miljöhänsyn är en viktig del i FRAS-programmet. Här berättade Magnus Persson, tidigare FRAS-doktorand, om ett projekt som pågår i Attsjö. Genom laserskanning med drönare har skogen kartlagts betydligt mer detaljerat än i den nationella laserskanningen. Skillnaden är 250 punkter per kvadratmeter jämfört med 2 punkter i den nationstäckande inventeringen. Genom den högre punkttätheten med drönarfotograferingen kan naturhänsynen identifieras med mycket större noggrannhet, ner till och med på enskilda grenar. Liknande kartläggningar pågår hos större skogsföretag, och kan vara ett verktyg för till exempel myndigheternas uppföljning av lämnad hänsyn. På samma punkt presenterade Erik Ling Skogforsks nya forskningsstrategi och den forskning som pågår kring att kartlägga de ekologiska effekterna på landskapsnivå med hjälp av öppna data.

Blandskog – lätt att säga, svårt att skapa

Nils Fahlvik och FRAS-doktoranden Alfred Deutgen berättade om den forskning som pågår om blandskog. I en försöksserie jämförs monokulturer med gran eller björk med olika former av blandningar. En hypotes är att det troligen är lättare att skapa en blandskog med björk och gran om de olika trädslagen planteras gruppvis i stället för att blandas stamvis. Karin Fällman Lillqvist på Skogssällskapet, är angelägen om att forskningen ska hitta metoder för att både anlägga och sköta blandskog. Det är något som kunderna ofta efterfrågar.