Klimatförändringarna i svenska fjällen är märkbara på flera olika sätt. En ökad genomsnittstemperatur, minskad snötäckning och smältande glaciärer är några synliga tecken. Även förändringar i växt- och djurliv ger starka signaler om klimatets påverkan. Internationella samarbeten är viktiga för vår kunskap om vad det är som händer och vad är sannolikt kommer att hända.
Vetenskapliga observationer och forskning har spelat en central roll i att bekräfta klimatförändringarna i fjällområdena. Temperaturmätningar, satellitbilder och långsiktiga övervakningsprogram ger konkreta data som stöd. Dessutom har lokala samhällen som är nära kopplade till naturen, förmedlat värdefull traditionell kunskap om förändringar i de arktiska områdena. Att förstå fjällens komplexa samband blir avgörande för att forma lösningar som i möjligaste mån bidrar till att bevara de svenska fjällens unika miljö.
Även om det inte är så många om bor i fjällen, är studier av klimatförändringar i fjällen avgörande av flera skäl. För det första fungerar fjällområden som "klimatindikatorer" och ger insikt i förändringar som drivs av globala klimatmönster. För det andra påverkar förändringarna i fjällmiljöerna vattenkvaliteten och ekosystemen, vilket har konsekvenser för organismsamhällen.
- Det finns gott om vatten men det avrinnande vattnets kvalitet ändras. Det blir än mer näringsfattigt eftersom den allt mer omfattande grönskan i fjällen suger åt sig näringen. Det påverkar organismsamhällen, allt från påväxtalger, plankton och bottendjur, till fisk, säger Willem Goedkoop.
Dessutom har fjällsamhällen och deras unika kulturer och traditionella sätt att leva ett berättigat intresse av att förstå och anpassa sig till förändringarna. Att uppmärksamma klimatförändringarna i fjällen och de arktiska områdena på jorden är därmed av global betydelse och främjar en hållbar framtid för både de som bor där och för världen som helhet.
Under de senaste två decennierna har Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF), en arbetsgrupp inom Arktiska rådet, drivit Circumpolar Biodiversity Monitoring Programme (CBMP). Willem Goedkoop är en av forskarna som lett arbetet med att sammanställa och analysera biologiska övervakningsdata från arktiska sjöar och vattendrag.
- Detta internationella samarbete involverar forskare, regeringar, ursprungsbefolkningens organisationer och naturskyddsgrupper och har bidragit till ett större fokus på behov av övervakning och analyser av biodiversitet i Arktis, säger Willem.
CBMP fungerar som en modell för global miljöövervakning genom sitt fokus på samordning och harmonisering av miljöövervakning och dess data och blir en ovärderlig resurs för att skydda Arktis ekosystem och biodiversitet mot pågående klimatbetingade förändringar och människans exploateringsiver.
Barry, T., Christensen, T., Behe, C., Coon, C., Culp, J.M., Vongraven D., Fletcher, S., Gill, M., Goedkoop, W., Hindrum, R., Jacobson, C., Jones, T., Lárusson, K.F., Lento, J., Marissink, M., McLennan, D.,, Price, C., Rönkä, M., Svoboda, M., Thaulow, I., Taylor, J., Wegeberg, S., Schmidt, N.M., Smith, R., and Petersen, Æ. (2023). Development of a multi-scale monitoring programme: approaches for the Arctic and lessons learned from the Circumpolar Biodiversity Monitoring Programme 2002-2022. In Frontiers in Conservation Science, vol 4.