Recept på barnvänlig bebyggd miljö

Efter omfattande litteraturstudier kommer nu rapporten Barnvänlig bebyggd miljö – vad krävs? En forskningsöversikt som ges ut av SLU i samarbete med Arkus. Den pekar särskilt på tio kvaliteter för barnvänlighet: platser, tillgänglighet, en ren miljö, säkerhet och trygghet, frihet, lek och fritid, deltagande, lärande, platsanknytning och inkludering. För att uppnå detta krävs breda samarbeten mellan aktörer i flera olika processer. Barnvänlighet är ett lagarbete!

Barnvänlig bebyggd miljö handlar om att skapa förutsättningar för barns meningsfulla och hälsosamma liv och utveckling. Samtidigt främjas hållbarhet och demokrati ur flera perspektiv, en förutsättning för att uppnå olika nationella och internationella mål. Detta kan inte tillgogoses genom punktinsatser, utan kräver att samhället mobiliserar för barnvänlighet.

Rapporten är resultatet av projektet Barnvänlig bebyggd miljö i teori och praktik (Arkus). Den bygger på litteraturstudier av 88 vetenskapliga artiklar om ”child-friendly environments” och sammanställer vad som hittats i dessa. Den fysiska och sociala miljöns egenskaper är helt avgörande för att åstadkomma barnvänlighet. Varierade miljöer och platser som barn har rörelsefrihet att uppleva och använda sig av är grundläggande, men rapporten lyfter också mer detaljerad kunskap.

Tio kvaliteter lyfts fram i rapporten: en stor variation av platser att använda sig av; tillgänglighet att självständigt nå olika platser; en miljö fri från skräp, föroreningar och annat som kan störa; främjande av barns egna riskhantering och trygghet; en mångfald av möjligheter för lek och aktiviteter; möjligheter för barn att delta och påverka sin miljö; lärande och utveckling; platsanknytning och känsla av tillhörighet; inkludering och tillgång till miljöer.

Översikten visar även att det behövs ett brett samarbete mellan olika aktörer och processer. Detta kan inkludera planering, deltagande, reglering, utformning, förvaltning, forskning, utbildning mm. Tillsammans kan dessa sätta fokus på både den byggda miljön som helhet och på dess olika kvaliteter. I arbetet för en barnvänlig bebyggd miljö behövs dessutom både vuxnas barnperspektiv och barns egna perspektiv. Genom samarbete är det möjligt att uppnå förändring och skapa miljöer som främjar såväl barn som alla.

Projektet och rapporten bygger vidare på den vetenskapliga publikationen ”Child-friendly environments: what, how and by whom?” Som publicerades i Sustainability 2022: Sustainability | Free Full-Text | Child-Friendly Environments—What, How and by Whom? (mdpi.com)