Miljöeffekter av förädlad tall studeras i nytt projekt

Förädling av trädplantor har pågått under lång tid i Sverige genom att plantor med önskvärda egenskaper väljs ut och korsas med varandra, ofta för att öka produktionen och kvaliteten av virke. I Sverige har förädlingen kommit långt och ökat tillväxten i skogen med upp till 30 procent.

Förutom att ge ekonomiskt värde har de snabbväxande träden också potential att hjälpa oss mildra klimatförändringarnas effekter genom sin förmåga att fånga in och binda kol från atmosfären.

– Men riktigt så enkelt är det kanske inte. En stor del av kolet i skogen lagras i marken och det finns nya studier som tyder på att lagrat kol i vissa fall kan lösgöras när produktionen ökar ovan jord. Vi måste ta reda på hur det ligger till och vilka tallar som fungerar bäst även för markens kolinlagring, säger Petter Axelsson, forskare på SLU som leder studien.

Den omfattande studien syftar till att förstå hur trädens genetik och egenskaper är kopplade till markens ekosystemprocesser och hur dessa processer kan förändras i ett föränderligt klimat. Studien genomförs i områden planterade med åtta olika typer av genetiskt förändrade tallar. Tallarna planterades på 1950-talet i försöksytor från västerbottniska Vindeln i norr till halländska Torup i söder. Med försök längs en gradient av olika klimat kan forskarna få förståelse för klimatets påverkan i processerna, något som är viktigt för att åtgärder ska kunna anpassas till ett föränderligt klimat.

I projektet studeras också hur förädling för snabbare tillväxt påverkar vedens egenskaper och hur detta i sin tur kan påverka organismer som är beroende av död ved.

– Många av de arter i skogen som är hotade i dag är beroende av död ved. Det är viktigt att ta reda på om mer snabbväxande träd påverkar dessa arter. Kunskap om fördelar och utmaningar med trädförädling kan bidra till en mer hållbar skogsförvaltning och klimatpolitik, säger Petter Axelsson.